lördag 19 juni 2010

Ett Provocerande Propagandajippo För Det Odemokratiska

Mail skickat till Stockholms ledande politiker:

Hej!

Jag har fått höra att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungahusets bröllop.

Som republikan och som socialarbetare i en förvaltning som fått genomföra nedskärningar blir jag provocerad av detta. Jag anser inte att detta är väl använda skattemedel. Jag ifrågasätter det även ur en politisk aspekt. För mig är detta ett propagandajippo för kungahuset och jag anser inte att Stockholm stad ska vara delaktiga i detta.

Jag minns för ett par år sedan hur de borgerliga blev väldigt irriterade när Stockholm stad informerade stadens invånare om vart skattepengarna gick. Det var på den tiden det var röd majoritet. Det ansågs vara propaganda.

Kungahuset är ju trots sin odemokratiska grund beroende av att folket i viss mån stöder dess existens. Med hjälp av propagandainstitutioner som Public Service (Royal service) samt TV4 och Stockholm stad ser man till att de kritiska rösterna mot kungahuset drunknar i rent okritiska
hyllningar av en ceremoni där två människor gifter sig, där den ena personens största styrka och dygd är att hon är född av rätt föräldrar och den andra personens största styrka och dygd är att han gifter sig med en som är född av rätt föräldrar.


Dessutom, som om detta inte vore nog, har jag hört att Stockholm stad skänker en kryddträdgård värd 100 000 kronor till bröllopsparet. Jag kan bara hoppas att jag har fel. På socialtjänsten avslår vi ansökningar till människor som ansöker om cigarettpengar och julklappar till barnen
och medlemskap i olika föreningar (exempelvis eventuellt den republikanska) med avslagsgrunden att det inte kan anses nödvändigt för att tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå.

Jag anser att bröllop borde vara en privatsak. Och bör jag väl tillägga, ifall ni skulle tro något annat , så känner jag inte paret i fråga, inte mer än vad den senaste löpsedeln kunde informera mig om. Jag hoppas de blir lyckliga såsom jag hoppas alla människor som gifter sig blir lyckliga tillsammans.

Jag vill avsäga mig min tårtbit men har förstått att det inte går. Det har dessutom ganska liten verkan. Jag vill däremot åtminstone göra min röst hörd, både som skattebetalare i Stockholm stad och som socialarbetare i en enhet som arbetar med stadens mest utsatta: de hemlösa.

Ps! Svar.
DN 1 DN2 DN3 SVD

Jinge Svensson

fredag 18 juni 2010

Ett Par Av Svaren : Angående Tårta

Bäste Ulf,

Tack för ditt brev. Mitt namn är Charlotte Lundqvist och jag jobbar för Sten Nordin och övriga moderata borgarråd. Det finns inget beslut på att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungabröllopet. Vi kan dock inte, från den politiska ledningen, hindra att enskilda förvaltningar vill bjuda sina anställda på tårta för att fira bröllopet.

Pengarna som investeras i Love 2010 är inte tagna från annan verksamhet, det faller inom olika delar av budget. Stockholm investerar idag stora pengar i skola, social omsorg med mera. Mycket av de pengar som investeras i bröllopet och Love Stockholm 2010 kommer ifrån sponsorer.

Prinsessbröllopet har ett enormt exponeringsvärde inte minst sett till pr- och marknadsföringsvärden för Stockholm och Sverige. Intresset för bröllopet är stort både bland svenskar, stockholmare men även från utlandet är intresset enormt. Man beräknar att hundratusentals turister kommer att besöka Stockholm mellan den 6 och 19 juni.
Trycket på stadens hotell har varit stort och idag är majoriteten av dem fullbokade. Man räknar med de bröllopsrelaterade intäkterna kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor vilket är gynnar både Stockholm och Sverige. Bröllopet kommer således inte innebära att ingen utav stadens
verksamheter kommer drabbas av minskade finansiella stöd.

Evenemanget som sådant är av stor betydelse för Stockholm som stad och region också inte minst då det i samband med bröllopet skapas utmärkta förutsättningar för lokala och regionala näringslivet att visa upp sig. Fler besökare innebär stora vinster för både stad, stat och
samhället i stort. Fler besökare innebär större konsumtion vilket i sin tur innebär ökade skatteintäkter och fler arbetstillfällen. Något som även gynnar de svagaste i samhället.

Evenemangs- och upplevelsenäringen utgör tillsammans med besöksnäringen en viktig del av stadens ekonomi varför det inte bör ses som slöseri utan som en relevant och framåtsyftande satsning för att stärka stadens varumärke och attraktionskraft.

Med Vänliga Hälsningar

Charlotte Lundqvist
Biträdande borgarrådssekreterare

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tack för ditt brev till kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt. Jag heter Malin Henriksson och arbetar som biträdande borgarrådssekreterare på kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus. Madeleine Sjöstedt har bett mig besvara ditt brev.

Tack för dina synpunkter. Stockholms stad vill på olika sätt visa uppskattning för sin personal och gör detta med t.ex. julklappar. I samband med kronprinsessbröllopet bjuder staden sina anställda på tårta. Uppskattning för den insats personalen gör visas på olika sätt och detta är ett sådant.

Vänliga hälsningar

Malin Henriksson

Elton John Om Att Inte Bygga Murar

Elton John åkte först och spelade för homofoben och rasisten Rush Limbaugh i USA när denne gifte sig. Inte gratis, men ändå. Han fick en miljon dollar för besväret.

Hur kunde han göra det? Elton Johns partner hade ett fint svar till detta:
- Livet går ut på att bygga broar, inte murar.

Sen åkte Elton John till apartheid-landet och murbyggarlandet Israel och höll en konsert.

fredag 4 juni 2010

Dagens Nyheter Får Ännu ett Skäl Att Solidarisera Sig Med Israel


DN:s liberaler som håller till på ledarsidan får nu ännu ett argument att förakta palestinierna nu när Byggnads stöder Ship To Gaza, med både pengar och officiellt stöd.
Tänk er Hanne Kjöller, Lisa Bjurwald, Peter Wolodarski och Niklas Ekdals miner när de får veta detta. För även om man hyser akut empatibrist när det kommer till palestinier och såna som misshandlas och till och med mördas för sin solidaritet med ett ockuperat, belägrat och etniskt rensat folk, så hatar man i varje fall facket och framförallt Byggnads.
Israel! Era vänner på DN är nu ännu mer på er sida. De har hittat ännu ett skäl. Ska vi gissa att de säger något fyndigt typ: "Go home!"
Annars har det varit plågsamt intressant att följa den israeliska propagandan. Inte ens USA skulle våga ösa ut så här mycket lögner och hat för att försvara mord.
Mitt i allt detta är frågan: kommer blockaden att fortsätta? En blockad som har kostat palestinierna erhört mycket i fråga om framtiden. Tanken var enligt Israel själva att sätta palestinierna på en diet men inte låta de dö av hunger. Vilken fin tanke, va? Detta liberala mönsterland har totalförstört palestiniernas ekonomi. Man har hållit tillbaka medicinier, byggmaterial, skolböcker och kollektivt bestraffat en befolkning där majoriteten är barn. Och Israel säger sig vilja ha fred? Innan man startade sitt viriga krig i slutet av 2008 levde cirka 70 % av familjerna i Gaza på mindre än en dollar om dagen. 10,2 % av människorna var undernärda och nästan 70 % av de unga var arbetslösa. Israel kallar sig moraliskt. Sin armé den mest moraliska. (En myt som borde ha varit död och begraven sedan länge. Läs detta till exempel. Det må vara olikt andra israeliska våldsövergrepp, men det är ändå inget nytt.)
Båten som man själva attackerade på internationellt vatten blev ett blodbad men de israeliska soldaterna agerade i självförsvar. En 19-årig man blev skjuten fem gånger. 4 gånger i huvudet. Han måste ha varit en farlig ung man som måste dö flera gånger.
Det är som om Orwell skrivit manuset "Israel".
Ingenting Israel säger är trovärdigt. Ändå beter sig svenska liberaler ofta som om de vore ekon av den mest korkade israeliska propagandan. Och blir man dödad av israel dör man ofta två gånger. Först dödar de dig, sen dödar de ditt namn, ditt rykte.
Israel är en galen stat som Norman Finkelstein säger. En stat inte värt annat än förakt för allt hat och all rasism, alltså även anti-semitism, och allt mänskligt lidande den skapar.
Jo, förresten, det är en stat värd en bojkott.
Källor: Merip.org,

torsdag 3 juni 2010

Det Usla Hatet

Antisemitismen är ett ont som florerar, både historiskt och i nutid. Jag har tenderat att emellanåt underskatta det. 

Konspirationsteorierna är många, poppar upp ibland lätt oväntat och med osmaklig och en närmast evig livskraft. Den har använts och används som ett ideologiskt och politiskt maktinstrument, trots bara än en mansålders avstånd till världens mest ödeläggande, industriella folkmord.

Det kommer från höger (klart mest) men även från vänster. Ibland kommer även anti-semitismen från välvilligt inställda liberaler.

Det som alltid varit ett problem, är att det inte funnits någon säker plats. Någonstans att fly där man blir garanterad trygghet och frihet. Det faktum att många försökt fly europa, men blev motade, i samband med andra världskriget är en insikt som bör skapa förståelse för kreationen av Israel. Båten St Louis med över 900 judar som lämnade nazisternas område, men inte fick lägga ankar någonstans och tvingades återvända. Anti-semitismen är anledningen till skapandet av Israel.

Det usla hatet är så extremt tärande. Mänsklighetens största problem.

Utbildning är ett måste. Hatet måste stoppas. Men utbildning i sig räcker inte. Rasism och anti-semitism skapas. Skapas och reproduceras. 

Anti-semitismen är ett unikt hat. Med sin livskraft. Med sina otaliga konspirationsteorier. Förintelsen är på så vis inte något som finns enbart i det förflutna. Därför att hatet finns kvar. Konspirationsteorierna finns kvar. Förnekelsen finns dessutom. (Det är som att bli utrotad på fler sätt. Tänk dig en överlevare som överlevt, sett sina familjer utrotas, mötas av såna som förnekar ens historia, ens tragedi. )

Vi måste få stopp på det.






De Bad Ju Om Det! Och Israel, Demokrati Som Man Är, Gav Dem det!

Jag tror att många förundras över hur Israel ändå på något sätt hanterar denna massaker på fredsarbetare och hur man får med sig allt från vicepresidenten i USA till diverse vita europeiska liberaler. Alla dessa mycket besynnerliga ursäkter som frångår all logik, all liberalism, hittar utrymme i medierna, in i folks hjärnor.

Man undrar bara: hur långt kan Israel gå innan liberala människors tålamod med Israels ursäktstombola tar slut?

Faktum är att på sätt och vis är Israel en vinnare i detta. Man har visat att man kan massakrera civila på biståndsskepp och kritiken stannar vid att det är beklagligt. Ja, USA till och med verkar acceptera det hela som rätt och riktigt.

I övrigt är detta något som måste läsas: Mark Steel:

It's time the Israeli government's PR team made the most of its talents, and became available for hire. Then whenever a nutcase marched into a shopping mall in somewhere like Wisconsin and gunned down a selection of passers-by, they could be on hand to tell the world's press "The gunman regrets the loss of life but did all he could to avoid violence." Then various governments would issue statements saying "All we know is a man went berserk with an AK 47, and next to him there's a pile of corpses, so until we know the facts we can't pass judgement on what took place

To strengthen their case the Israelis have released a photo of the weapons they found on board, (which amount to some knives and tools and wooden sticks) that the naive might think you'd expect to find on any ship, but the more astute will recognise as exactly what you'd carry if you were planning to defeat the Israeli army. It's an armoury smaller than you'd find in the average toolshed in a garden in Cirencester, which goes to show the Israelis had better destroy Cirencester quickly as an essential act of self-defence.
..

...But some defenders of Israel are so blind to what happens in front of them there's nothing at all they wouldn't jump to defend. Israel could blow up a cats home and within five minutes they'd be yelling "How do we know the cats weren't smuggling semtex in their fur for Hamas?"
Läs hela!!! Dilsa! Hökmark! DN-liberaler! Läs!

onsdag 2 juni 2010

En Ursäkt Till Israel Och Deras Empatiska Vänner

Mitt i alla ursäkter, eller bristen på det. Det är naturligtvis de mördade som ska be om ursäkt. Och det är vi som måste förstå mördarnas sorg. Och det är apartheidstaten Israel som det är synd om, inte de etniskt rensade, belägrade, demokratiskt berövade och ockuperade palestinierna. (Jag hör dig Hökmark, jag gör verkligen det. Israel blev lurade att massakrera dessa människor som ville bryta en blockad.)

Ghassan Hage vet mer:

I don’t write poems but, in any case, poems are not poems
Long ago, I was made to understand that Palestine was not Palestine;
I was also informed that Palestinians were not Palestinians;
They also explained to me that ethnic cleansing was not ethnic cleansing.
And when naive old me saw freedom fighters they patiently showed me that they were not freedom fighters, and that resistance was not resistance…

And when, stupidly, I noticed arrogance, oppression and humiliation they benevolently enlightened me so I can see that arrogance was not arrogance, oppression was not oppression, and humiliation was not humiliation.

I saw misery, racism, inhumanity and a concentration camp. But they told me that they were experts in misery, racism, inhumanity and concentrations camps and I have to take their word for it: this was not misery, racism, inhumanity and a concentrations camp.
Over the years they’ve taught me so many things: invasion was not invasion, occupation was not occupation, colonialism was not colonialism and apartheid was not apartheid…

They opened my simple mind to even more complex truths that my poor brain could not on its own compute like: ‘having nuclear weapons’ was not ‘having nuclear weapons’, ‘not having weapons of mass destruction’ was ‘having weapons of mass destruction’.
And, democracy (in the Gaza strip) was not democracy. Having second class citizens (in Israel) was democracy.

So you’ll excuse me if I am not surprised to learn today that there were more things that I thought we evident that are not: peace activists are not peace activists, piracy is not piracy, the massacre of unarmed people is not the massacre of unarmed people.

I have such a limited brain and my ignorance is unlimited. And they’re so fucking intelligent. Really.

tisdag 1 juni 2010

Årsdag Av Terror

Detta är årsdagen av Hamas terrorattack mot ett diskotek. Attentatet mot Dolphinarium i Tel Aviv 2001 var ett terrordåd mot en nattklubb vid havet i Tel Aviv i Israel som inträffade den 1 juni 2001. Attentatet dödade 21 personer och skadade 132. Bomben detonerade i kön. Gärningsmannen hette Saed Soltan. Offren var främst unga kvinnor. Under ett antal år skapade Hamas skräck på detta sätt.