Det politiska spelet är igång angående Ryssland/Georgien. FN är skådeplatsen för den officiella delen. USA påstår något. Ryssland hävdar något annat.
USA, genom sin FN-ambassadör, försökte tydligen ge Ryssland en lektion i att man måste skydda civila liv i Georgien. Den ryska ambassadörens svar lät inte vänta på sig: Vi behöver inte lektioner om hur man skyddar civila liv i Georgien av er, när vi ser hur det går för er i Irak och Afghanistan. Källa: Angry Arabs TV-tittande.
I väst har skulden i varje fall entydigt lagts på Ryssland. Men flera experter på området är däremot mer försiktiga. Flera uppmanar snarare till en djupare analys som måste vänta tills man har alla fakta på bordet. Men att Carl Bildt skulle lägga allt ansvar på Ryssland var inte oväntat.
Som Svensson skriver är det svårt att lita på Putin och Ryssland när det gäller mänskliga rättigheter just för deras krig mot lilla Tjetjenien.
Det var dock rörande att se hur två OS-deltagare, och OS-medaljörer, från Ryssland och Georgien kunde krama om varandra och inte inta den ultranationalistiska inställningen. Samtidigt måste det vara svårt att koncentrera sig på sin sport när det pågår ett krig i sitt hemland.
En sak är säker. Världen behöver inte fler flyktingar. Kanske lär man sig i USA namnet på ännu ett land. Som någon sa: Krig är Guds sätt att lära US-amerikanerna georgrafi. Fast då brukade det handla om krig som USA är direkt inblandade i.
Visar inlägg med etikett FN. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FN. Visa alla inlägg
måndag 11 augusti 2008
tisdag 22 juli 2008
Låt De Rätta Komma In
Den 20:e juli skrev Lisa Bjurwald ett litet inlägg på DN:s ledarsida, ej på nätet, om 3000 palestiniers flyktingsituation. Det var ingen kritik mot Israel, utan kritiken var riktad mot FN, och det faktum att Sudan kan tänka sig ta emot palestinier som flytt Irak-kriget. Är det vad FN kan erbjuda? FN är en fars menar Lisa.
Idag svarar en präst i svenska kyrkan, Peter Lööv, som arbetar med flyktingfrågor på DN:s insändarsida. Han menar att kritiken slår fel. ”Tragikomedin står inte FN för utan alla de länder som vägrar palestinierna asyl. Många är strandade i ökentrakterna på gränsen mot Syrien. En ström av palestinier har tagits emot av länder som Chile, Norge och Sverige. USA har hittills tagit emot nio palestinier från Irak under 2008. Flyktingarna möts av en vad Amnesty Internationell kalla ’global apati.’ ”
Som en liten fotnot tar jag åter upp Lisa Bjurwalds bibliska vädjan för att Gilad Shalit ska få återvända hem. Vad gäller palestinierna menar hon inte, Gud förbjude, att de ska få återvända hem. Däremot bör de få vara flyktingar på något bättre ställe än Sudan. Det är DN-Liberal humanism: vissa människor är mer värda än andra.
Samtidigt går det att läsa lite andra småmysiga nyheter från Israel. Israels militär gjorde en räd mot ett dagis, man tillfångatog 25 personer i Nablus, varav en kvinnlig palestinsk parlamentsledamot, en israelisk jeep körde över en palestinier för att sedan arrestera honom (han blev dock inte svårt skadad), och på en annan plats i Israel blev en palestinier attackerade av en mobb israeler när han satt i sin bil och väntade på sin syster. Några bosättare tänder eld på palestinska odlingar. Samtidigt dör en man på grund av att han inte får lämna Gaza för att få ordentlig vård. Allt detta under västvärldens hyllande av Israel. Men det är bara en vanlig dag för palestinierna på de ockuperade områdena. Inget att ringa nyhetsredaktionen för. Inget som avslutar DN:liberalernas evighetslånga liberala time-out vad gäller Israel/Palestina.
Motbilder. Rawia. Jinge. SVD
Idag svarar en präst i svenska kyrkan, Peter Lööv, som arbetar med flyktingfrågor på DN:s insändarsida. Han menar att kritiken slår fel. ”Tragikomedin står inte FN för utan alla de länder som vägrar palestinierna asyl. Många är strandade i ökentrakterna på gränsen mot Syrien. En ström av palestinier har tagits emot av länder som Chile, Norge och Sverige. USA har hittills tagit emot nio palestinier från Irak under 2008. Flyktingarna möts av en vad Amnesty Internationell kalla ’global apati.’ ”
Som en liten fotnot tar jag åter upp Lisa Bjurwalds bibliska vädjan för att Gilad Shalit ska få återvända hem. Vad gäller palestinierna menar hon inte, Gud förbjude, att de ska få återvända hem. Däremot bör de få vara flyktingar på något bättre ställe än Sudan. Det är DN-Liberal humanism: vissa människor är mer värda än andra.
Samtidigt går det att läsa lite andra småmysiga nyheter från Israel. Israels militär gjorde en räd mot ett dagis, man tillfångatog 25 personer i Nablus, varav en kvinnlig palestinsk parlamentsledamot, en israelisk jeep körde över en palestinier för att sedan arrestera honom (han blev dock inte svårt skadad), och på en annan plats i Israel blev en palestinier attackerade av en mobb israeler när han satt i sin bil och väntade på sin syster. Några bosättare tänder eld på palestinska odlingar. Samtidigt dör en man på grund av att han inte får lämna Gaza för att få ordentlig vård. Allt detta under västvärldens hyllande av Israel. Men det är bara en vanlig dag för palestinierna på de ockuperade områdena. Inget att ringa nyhetsredaktionen för. Inget som avslutar DN:liberalernas evighetslånga liberala time-out vad gäller Israel/Palestina.
Motbilder. Rawia. Jinge. SVD
Etiketter:
DN-Liberaler,
FN,
Israel,
Liberalism,
Mänskliga Rättigheter,
Palestina
onsdag 24 oktober 2007
Är Inte Att Vara FN-Vän Ett Skällsord Inom "Liberala" Kretsar?
Nåväl. Det här med att bli "årets" något är ju inte alltid belagt med evig ära, men att Birgitta Ohlsson blir årets FN-vän är ändå en smula tragikomiskt.
För kan man vara okritisk Israel-vän, ställa upp i en demonstration för Israel samtidigt som landet bombar sönder delar av Libanon och samtidigt vara FN-vän? Israel hyser ju enbart förakt för FN. Där för övrigt man i Libanon fortfarande får lida för de klusterbomber Israel valde att ösa ut under krigets slutskede, när man dessutom, visste att det skulle ta slut. Men för Birgitta Ohlsson var allt Hizbollahs fel. Alla libanesiska civila som dog: Hizbollahs fel. För Birgitta Ohlsson har Israel INGET ansvar för problemen i mellanöstern. Nej. Israel är föredömet, och verktyget för fred. Så FN vad tror ni om det?
Hennes försvar för Israel leder henne till detta: "Människorna som i dag kämpar för frihet i resten av Mellan Östern vill inte ha några smulor från vårt bord. De vill ha samma meny av friheter som finns i Israel. Det finns endast ett styrelsesätt som är värdigt fria medborgare. Det heter demokrati.
Konflikten i Mellan Östern löses inte över en natt. Det krävs uthållighet och principer. Eller för att citera en av världens första kvinnliga ledare, den israeliska premiärministern Golda Meir:”Ingenting i livet bara händer. Man måste ha ork att möta hinder och ork att övervinna dem. Ork är att kämpa”.
Hennes försvar för Israel bygger på att Hamas och Hizbollah är rakt igenom onda. Men hur försvarar hon då övergreppen mot palestinierna från Israel? Nåväl. Eftersom hon citerar Golda Meir, kan hon väl fortsätta med att använda Golda Meir som moraliskt rättesnöre: det finns inga palestiner, de har aldrig existerat, som Golda Meir så fint uttryckte det. Det gör liksom det lite lättare. Ignorera mera.
Birgitta Ohlsons försvar för Israel bygger helt enkelt på att helt blunda för Israels övergrepp, för över hur staten idag kan existera tack vare år av etnisk rensning och hur den fortsätter att existera genom olika tekniker som skapar grunden för fortsatt etnisk rensning. Hon gör det genom att blunda för liberalismen, genom att blunda för hur Israel på daglig basis förvägrar palestinier enkla liberala rättigheter. Och faktiskt att blunda för det land som mer än något annat drabbats av (och nonchalerat) FN-resolutioner.
Å andra sidan blir ju Birgitta Ohlsson ibland lite arg på annat. Som när hon ilsknade till på Carl Bildt för att han inte ville kalla det som hände i Darfur för folkmord. Så hon tycker det är fel med folkmord. Och det är ju bra. Kanske årets FN-vän-bra.
Men vad säger Per Ahlmark? FN-vän? Måste väl vara ett skällsord.
För kan man vara okritisk Israel-vän, ställa upp i en demonstration för Israel samtidigt som landet bombar sönder delar av Libanon och samtidigt vara FN-vän? Israel hyser ju enbart förakt för FN. Där för övrigt man i Libanon fortfarande får lida för de klusterbomber Israel valde att ösa ut under krigets slutskede, när man dessutom, visste att det skulle ta slut. Men för Birgitta Ohlsson var allt Hizbollahs fel. Alla libanesiska civila som dog: Hizbollahs fel. För Birgitta Ohlsson har Israel INGET ansvar för problemen i mellanöstern. Nej. Israel är föredömet, och verktyget för fred. Så FN vad tror ni om det?
Hennes försvar för Israel leder henne till detta: "Människorna som i dag kämpar för frihet i resten av Mellan Östern vill inte ha några smulor från vårt bord. De vill ha samma meny av friheter som finns i Israel. Det finns endast ett styrelsesätt som är värdigt fria medborgare. Det heter demokrati.
Konflikten i Mellan Östern löses inte över en natt. Det krävs uthållighet och principer. Eller för att citera en av världens första kvinnliga ledare, den israeliska premiärministern Golda Meir:”Ingenting i livet bara händer. Man måste ha ork att möta hinder och ork att övervinna dem. Ork är att kämpa”.
Hennes försvar för Israel bygger på att Hamas och Hizbollah är rakt igenom onda. Men hur försvarar hon då övergreppen mot palestinierna från Israel? Nåväl. Eftersom hon citerar Golda Meir, kan hon väl fortsätta med att använda Golda Meir som moraliskt rättesnöre: det finns inga palestiner, de har aldrig existerat, som Golda Meir så fint uttryckte det. Det gör liksom det lite lättare. Ignorera mera.
Birgitta Ohlsons försvar för Israel bygger helt enkelt på att helt blunda för Israels övergrepp, för över hur staten idag kan existera tack vare år av etnisk rensning och hur den fortsätter att existera genom olika tekniker som skapar grunden för fortsatt etnisk rensning. Hon gör det genom att blunda för liberalismen, genom att blunda för hur Israel på daglig basis förvägrar palestinier enkla liberala rättigheter. Och faktiskt att blunda för det land som mer än något annat drabbats av (och nonchalerat) FN-resolutioner.
Å andra sidan blir ju Birgitta Ohlsson ibland lite arg på annat. Som när hon ilsknade till på Carl Bildt för att han inte ville kalla det som hände i Darfur för folkmord. Så hon tycker det är fel med folkmord. Och det är ju bra. Kanske årets FN-vän-bra.
Men vad säger Per Ahlmark? FN-vän? Måste väl vara ett skällsord.
Etiketter:
Birgitta Ohlsson,
FN,
Israel,
USA
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)