Ett Minne Från Valrörelsen

Under hela valrörelsen tittade jag på TV4:s nyheter vid ett enda tillfälle.

Det var en söndag, dagen för Ohlys utfrågning, som jag tittade på TV4 nyheterna klockan 22.

Den första nyheten handlade om misslyckat Sida-projekt. Biståndspengar som slösades bort.

Den andra nyheten om hur borgerliga politiker tog sig tid och besökte verkligheten ute på stan en natt i sällskap med poliser.

Den tredje nyheten handlade om Mona Sahlins dåliga opinionssiffror. Mona fick svara på en fråga om de dåliga siffrorna och ingenting om politiken man ville föra.

Den fjärde nyheten var en sammanfattning av Lars Ohlys utfrågning i SVT. Det sammanfattades med bröstpumpskommentaren. True story. Vänsterpartiets alla åsikter, allt som sades under hela utfrågningen sammanfattades med bröstpumpen. Inget annat av värde. Ingenting annat.

Den femte nyheten handlade om hur fantastisk lyckad avregleringen av apoteket varit. Där fanns det bara positiva åsikter. Ingen avvikande åsikt.

Så där satt jag och undrade varför alliansen slösade så mycket pengar på reklam och propaganda. De kunde ha sagt: vi ställer in vår kampanj, vi ger de tillbaka till folket (vi behöver inte pengarna). Vi avsäger oss alla dessa plakat, allt detta slöseri. Och fått ännu flera pluspoäng. Kanske kunde Tv4 ha avslutat kvällen med det.

Människoöden Som Berör, Men Inte Så Det Stör

En självgod kvällstidning och en inkompetent moralsocialminister och en närmast betydelselös oppositionsledare blir alla rörda över dagens fattigdom. De två politikerna skyller fattigdomen på varandra. Men berörda blir de. Och tar politiska beslut som ökar fattigdomen i samhället och höjer sina egna löner. Men berörda blir de. Men vad de ska göra för att minska den framstår endast som små tekniska detaljer som inte skulle få någon större effekt. Kan välgörenhet bli deras lösning måntro? Så att deras samveten mår lite bättre? Naturligtvis är detta ett av problemen. Utan visioner stannar samhället och de reaktionära får tillträde. Chantal Mouffe (och Petter Larsson) har en, i mångt och mycket självklar, poäng här. Men en samling i mitten skapar inte bara högerradikaler utan kan även skapa en slumpens väljarkår. Och ett allmänt ointresse för politik. Vad spelar det för roll liksom? In kommer dessutom moralismen, en avindividualiserad liberal vulgärindividualism. En uppgivenhet, som lindras av chimär valfrihet.

Jag minns att Mona Sahlin blivit berörd tidigare. Av de hemlösas situation. Som en dåvarande makthavare blev hon så pass berörd att hon skulle köpa Situation Stockholm oftare. Wow, say no fucking more (than this:) Det är socialdemokratin och visionerna det.

Och vi minns väl socialdemokratins förra ledare, Göran Persson, som stolt och med postpolitiskt mod deklarerade att han minsann var social och demokrat. Men absolut ingen socialist.

Den Blyga Vänstern

Mona menar verkligen allvar när hon vill bilda ny regering. Hon tar ställning mot moderaterna med en ny politik. Och man är banne mig inget nytt högerparti! Ty, lyssna på hennes brandtal:

"Att reparera a-kassan, att investera i nya jobb och staka ut en bättre jämställdhetspolitik, det är vänster för mig!"

Så radikalt! Så, så ... vänster... Man satsar på samling vid mittpunkten, och skapar en slumpens väljarkår. Man har självförtroende och väljarmandat som kommer att räcka i fyra år, sen tar bränslet, folkets tålamod och tillit, slut. Med Mona som oppositionsledare 2015, innan sossarna byter ut henne mot någon annan visionslös ledare.

Mona tillägger också:
"Men om man menar att det är höger att hålla ordning och reda i den ekonomiska politiken, då menar jag att det är att lura sig själv. Det är bara de svagaste och låginkomsttagare som förlorar om vi inte håller på budgetdisciplinen."

Sossarna håller fast vid sin slogan: "Mindre höger än moderaterna."

Mona-citat från ETC-intervju.

Monas Val: Öppenhet Och Saklighet Eller En Mörklagd Och Godtycklig Enmansshow

Dessa DN-liberaler. Man är till att börja med kritisk mot den borgerliga utnämningspolitiken. Borgarna sitter vid makten. Men eftersom man på DN:s ledarsida har gett upp och kallt räknar med att sossarna återvänder till Rosenbad anser man därför att oppositionsledaren:

Mona Sahlin bör redan nu ge besked: väljer hon öppenhet och saklighet framför en mörklagd och godtycklig enmansshow?”

Undrar vad Mona svarar på en sådan fråga? Är det den här valfriheten DN-liberalerna talar om? Nå vad väljer du Mona? På ena sidan har vi öppenhet och saklighet, på den andra en mörklagd och godtycklig enmansshow.

En annan fråga man borde ställa till Mona Sahlin:
Vilka höll du på i Sagan Om Ringen: De goda hobbiterna eller de onda orcherna och Sauron?

Jag tycker Mona Sahlin bör ge besked även i den frågan. Hon har ju trots allt kallat sig själv socialist en gång i tiden.

Fotnot: Även Jinge har noterat detta.
Dessutom vad hon svarar är väl inte riktigt lika intressant som vad hon faktiskt gör när hon får makten. Så låt henne få makten då. Så får vi se om sossarna fortsätter hyckla.

Dessutom vad gäller hyckleri. Det är ju alltid en tolkningsfråga.

Som när en fråga ställs till vår näringsminister Maud Olofsson angående svensk vapenhandel och eventuellt hyckleri och hon försöker ge ett rakt och lättbegripligt svar:
Är det hyckleri idag, hur vapenexporten fungerar?

– Jag skulle inte vilja kalla det hyckleri. Men över tid har tillämpningen av regelverket förändrats. Och då finns det anledning att ha en offentlig och öppen diskussion om regelverket behöver förändras.

Eller som det kunde ha sagts:
"Jag skulle inte vilja kalla det hyckleri, utan marknadsanpassad tillämpning av ett regelverk som behöver vara mer flexibelt för att vi ska kunna undvika att få den otäcka stämpeln av hyckleri."