Visar inlägg med etikett Muslimer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Muslimer. Visa alla inlägg

tisdag 11 mars 2008

För Kännedom

En bra chef bör ha många egenskaper. Man bör vara nära sin personal: och förebereda sin personal på diverse skrämmande främmande saker som sker och ting som förändras. Som den här chefen.

"För kännedom. Den nya tjejen som ska börja jobba hos oss på måndag kommer att ha slöja på sig. "

För övrigt vet vi ju. Det är vi i väst som är individerna. Individer klär sig som folk. Går någon utanför normen av vad vi förväntar sig, måste det ju vara påtvingat. Har hon slöja på sig? Stackars barn. Och hon har klarat sig så här bra att hon börjar arbeta hos oss trots allt hon har gått igenom? Gud, vad duktigt gjort.

Via Betraktarens Öga

måndag 18 februari 2008

"Jag Hatar Inte Muslimer, Bara Deras Religion Och Deras Bok"

Man vill bekämpa radikaliseringen av muslimer. Man gör detta genom att konstant peka ut muslimerna, till skillnad från människor från andra religioner, som potentiella mördare eller massmördare. Samtidigt förödmjukar man muslimer och tvår sina händer med yttrandefrihet. Därefter basunerar medierna ut om protesterna världen över (som när man också väljer ut vilka protester som är av värde: politiska demonstrationer i Pakistan fick mindre utrymme än betydligt mindre demonstrationer mot karikatyrerna). Genom att vilja hitta terrorister: för varje terrorist som är muslim bekräftas bilden av islam, för varje muslim som är eller misstänks för att vara muslim bekräftas bilden, en besynnerlig form av hatisk skadeglädje dyker upp.

Det är intressant hur man också närmast letar efter provokationer: någonting som man kan peka på. De danska teckningarna har blivit till ett föremål för hur vi i väst är överlägsna den övriga världen. Bränderna i Köpenhamn kan ha att göra med de danska teckningarna. Och visar det sig att så inte är fallet, kvarstår faktumet: det kunde ha varit. Häri ligger en del av rasismens fundament. Även sådant som visar sig vara felaktigt har den fördelen att man kan peka på andra saker som hänt tidigare och säga att så kunde ha varit fallet även nu. Man vill finna terrorister. Islamofobins och rasismens behov av indicier. Vi vet hur en sverigdemokrat tidigare sa att det gäller att ljuga så att det låter sannolikt. Den sannolika lögnen är ett symtom på att något är fel i vårt samhälle. Ju mer rasistiskt ett samhälle blir desto mer trovärdiga blir de mest osannolika lögnerna. Rasismen lever mycket på att man till slut kan bara säga, utan bevis: ingen rök utan eld.

Den liberala hjältinnan Aayan Hirsi Ali kunde gå ut och säga att islam som religion måste besegras: vi för ett krig mot islam. Hennes mod pekades ut som osedvanligt stort bland många. Att hon är modig må vara sant, men det finns många modiga muslimska kvinnor. Hennes stora fördel var uppenbarligen hennes hätska utfall mot islam. En annan holländare och politiker uttrycker sig så här elegant:

I don't hate people. I don't hate Muslims. I hate their book and their ideology.'
Eller: 'Islam is not a religion, it's an ideology,' säger katoliken Wilders och tillägger med högerns ödmjukhet, 'the ideology of a retarded culture.'

Han inser inte det tragikomiskt paradoxala i att han hyllar yttrandefriheten samtidigt som han vill förbjuda koranen. Han hyllar skandinavien (men menar nog främst Danmark.)

Är det inte dags att börja bygga lite mer broar? Därmed kan man dock också säga att religiösa friskolor till varje pris måste stoppas, eftersom religiösa friskolor segregerar än mer. Kampen för kvinnans rättigheter måste också fortsätta, men utan att peka ut specifika religioner som kvinnofientliga.

Personligen tycker jag att det håller på att spåra ur. Samtidigt är det märkligt att det i den muslimska världen så många engagerar sig mer i teckningar och karikatyrer än i det politiska. Men dessvärre görs ännu inga ordentliga analyser i frågan. Debatten är svartvit. Men under tiden polariseras världen allt mer.

Andreas Malm i sin tur, i den tredje delen om islamofobin, ser sig hitta specifika datum för islamofobin. Det är de olika politiska och ekonomiska konflikterna som göder islamofobin och mer specifikt oljan som bär skulden.

måndag 23 april 2007

Sverigedemokraternas Behov Av Onda Muslimer Och Hur Samhället Bistår

I viss mån talar man om att man måste bemöta Sverigedemokraterna och "ta debatten". Debatten om debatten handlar om huruvida detta är rätt eller fel och om Sverigedemokraterna får fler eller färre röster av detta.

Men, Sverigedemokraterna är frukten av ett samhälle som halkat snett. Skulden är inte enstaka rasisters eller en misslyckad integrationspolitik. Huruvida Jimmie Åkesson kan prata eller inte är inte den avgörande poängen. Det hela är mer komplicerat än så. Flera faktorer spelar in. Det är inte Sverigedemokraterna som har skapat utrymmet för Sverigedemokraterna.

Vad är Sverigedemokraternas viktigaste fråga? Invandring. Men inte vilken invandring som helst. Det handlar just nu mest om muslimer. Och skulden för SD:s framgång är därmed hela debattens: varje gång folkpartister föreslår något som riktar in sig på muslimer (eller misstänkt verksamhet från enskilda muslimers håll) så generar det en framgång för det största anti-muslimska partiet, när Lars Leijonborg i en TV-sänd utfrågning inför valet på en fråga om det kan finnas något problem med friskolor som Livets Ord, istället svarar att det kan finnas problem med muslimska skolor så ger det poäng till SD. Varje gång SÄPO rapporterar om något som har med muslimer att göra. Poäng till SD. Vi har media som rapporterar om muslimer och överdrivna problem i samma reportage, poäng till SD, och om potentiella terroristattacker potentiellt utförda av muslimer. Detta trots att Europol har rapporterat, men utan att svensk media nappat på det, att endast en av 498 terroristattacker år 2006 i europa var av islamistisk karaktär. Förvisso menar man att man har hindrat islamister att begå en del terrorism, och man har inom EU arresterat många misstänkta islamistiska terrorister. Detta innebär naturligtvis också att man bidrar till att skapa en attitydförändring. Man arresterar oproportionellt många muslimer, med tanke på hur lite terrorism de utövar som grupp. Dessvärre lever rasismen mycket på myter, rykten och klyschor: “Ingen rök utan eld.”

Det är endast genom att samhället är med och hjälper till att underbygga myter och lögner som man är med och skapar förutsättningar för att man kommer undan med "lögner som låter sannolika". Det är den mediala diskursen som gör att lögnerna låter trovärdiga.

Något jag skrivit tidigare: Den Sannolika Lögnen Som Symptom: Om SD Som Kanariefågeln I Gruvan.

(Våld från höger rapporteras i högre grad vara högerextremism och inte terrorism. Terroristen Posada anses exempelvis av US-media snarare vara militant.)