KALLA FAKTA I BOSTADSBRISTENS VÄRLD

Först. Jag vet inget om det specifika ärendet som Kalla Fakta talar om.

Sen: Jag försökte få in en förkortad version av nedanstående i några tidningar, men det gick inte så bra. Och någonstans vill jag göra av mina tankar.

Kalla Fakta rapporterade den 17/1 om brister hos socialtjänsten gällande våldsutsatta kvinnor, i ett program som jag ansåg förenklade problematiken. Jag har arbetat i 10 år i Stockholm stad och jobbar nu på Södermalm, en stadsdel som har 125 000 invånare, och det kan komma som en överraskning för vissa av er men alla är inte journalister eller kulturarbetare. Och bara några få promille är hipsters. (Det sistnämnda är dock ej evidensbaserat.) Det som är det vanligaste problemet som jag har stött på under mina år som socialsekreterare är bostadsproblem. Ett av de största samhällsproblemen enligt samhällsmedborgarna i Stockholm är bostadsbristen. Bostadsproblemen är ett politiskt problem, inte ett problem skapat av socialtjänsten, men ett problem vi dagligen måste hantera på olika sätt. Nästan var fjärde hyresrätt i Stockholm har försvunnit sedan början av 90-talet, varav den absoluta merparten till följd av 2000-talets omfattande ombildningar.

Socialtjänsten har inte någon egen bostadsförmedling, men har en mycket begränsad mängd lägenheter och boenden som ska fördelas mellan människor med olika former av problematik och behov. Socialtjänst kan även hjälpa till med att ansöka om förtur men kan inte påverka bostadsföretagens regelverk och krav. Socialtjänstlagen är en ramlag som inte ställer specifika krav på att hjälpa till med bostad. Vi är dock ytterst medvetna om vad detta kan innebära för de enskilda individerna.

Låt mig parafrasera Göran Therborn: Bostadsbristen kränker människans värdighet och hämmar hennes utvecklingsmöjligheter. Den skapar stress, ångest, skapar maktlöshet, fängslar individer. Therborn talar om ojämlikhet och inte bostadsbrist och den är ju naturligtvis, något som påverkar eftersom bostadsbristen sparkar nedåt. Bostadsbrist drabbar främst människor med sämre ekonomiska förutsättningar.

Jag och mina närmaste kollegor arbetar med våld i nära relationer. När vi placerar, vilket bara är en del av arbetet, gör vi det utifrån bedömningar kring våld och hotbild. Detta är ofta en svår avvägning och bedömning, men i ett inledande skede, om personen vill så erbjuder vi alltid alternativ. Men bostadsbristen har ändå lett till att en del stannar kvar i eländiga, ibland farliga förhållanden. Andra återvänder i brist på alternativ på bostadsmarknaden, (men också på grund av den känslomässiga ambivalens och process som ofta finns i dessa förhållanden). Andra tär på varandra i förhållanden som hade tagit slut om det inte vore för ekonomiska problem och bostadsproblem. Söner bor hos sina gamla mammor och i vissa fall utsätter dessa för våld, och en del av mammorna vill inte söka hjälp eller anmäla sina söner. Det händer att en del människor säljer sina kroppar för att få en bostad, en lägenhet att hyra. Bostadsbristen tär på människor. Av alla de placeringar vi har gjort på Södermalms stadsdelsförvaltning har en klar majoritet av de placerade våldsutsatta personerna (eller kvinnor som det handlar om) haft allvarliga bostadsproblem vilket försvårat att komma vidare från placeringarna och komma vidare i sina liv. Så även om själva hotbilden och våldet försvunnit i deras liv, kvarstår den sociala osäkerheten. Som socialsekreterare arbetar man utifrån lagar och riktlinjer, budget och verksamhetsmål, men även andra förutsättningar spelar in, det handlar om förutsättningar som en socialtjänst på egen hand inte kan påverka. Bostadsmarknaden är en sådan.


Ps: Därtill vill jag påminna om den oerhörda orättvisan av att utsättas för våld, och vara den som ofta tvingas lämna sin egen lägenhet.

KALLA FAKTA I BOSTADSBRISTENS VÄRLD

Först. Jag vet inget om det specifika ärendet som Kalla Fakta talar om.
Sen: Jag försökte få in en förkortad version av nedanstående i några tidningar, men det gick inte så bra. Och någonstans vill jag göra av mina tankar.

Kalla Fakta rapporterade den 17/1 om brister hos socialtjänsten gällande våldsutsatta kvinnor, i ett program som jag ansåg förenklade problematiken. Jag har arbetat i 10 år i Stockholm stad och jobbar nu på Södermalm, en stadsdel som har 125 000 invånare, och det kan komma som en överraskning för vissa av er men alla är inte journalister eller kulturarbetare. Och bara några få promille är hipsters. (Det sistnämnda är dock ej evidensbaserat.) Det som är det vanligaste problemet som jag har stött på under mina år som socialsekreterare är bostadsproblem. Ett av de största samhällsproblemen enligt samhällsmedborgarna i Stockholm är bostadsbristen. Bostadsproblemen är ett politiskt problem, inte ett problem skapat av socialtjänsten, men ett problem vi dagligen måste hantera på olika sätt. Nästan var fjärde hyresrätt i Stockholm har försvunnit sedan början av 90-talet, varav den absoluta merparten till följd av 2000-talets omfattande ombildningar.

Socialtjänsten har inte någon egen bostadsförmedling, men har en mycket begränsad mängd lägenheter och boenden som ska fördelas mellan människor med olika former av problematik och behov. Socialtjänst kan även hjälpa till med att ansöka om förtur men kan inte påverka bostadsföretagens regelverk och krav. Socialtjänstlagen är en ramlag som inte ställer specifika krav på att hjälpa till med bostad. Vi är dock ytterst medvetna om vad detta kan innebära för de enskilda individerna.

Låt mig parafrasera Göran Therborn: Bostadsbristen kränker människans värdighet och hämmar hennes utvecklingsmöjligheter. Den skapar stress, ångest, skapar maktlöshet, fängslar individer. Therborn talar om ojämlikhet och inte bostadsbrist och den är ju naturligtvis, något som påverkar eftersom bostadsbristen sparkar nedåt. Bostadsbrist drabbar främst människor med sämre ekonomiska förutsättningar.

Jag och mina närmaste kollegor arbetar med våld i nära relationer. När vi placerar, vilket bara är en del av arbetet, gör vi det utifrån bedömningar kring våld och hotbild. Detta är ofta en svår avvägning och bedömning, men i ett inledande skede, om personen vill så erbjuder vi alltid alternativ. Men bostadsbristen har ändå lett till att en del stannar kvar i eländiga, ibland farliga förhållanden. Andra återvänder i brist på alternativ på bostadsmarknaden, (men också på grund av den känslomässiga ambivalens och process som ofta finns i dessa förhållanden). Andra tär på varandra i förhållanden som hade tagit slut om det inte vore för ekonomiska problem och bostadsproblem. Söner bor hos sina gamla mammor och i vissa fall utsätter dessa för våld, och en del av mammorna vill inte söka hjälp eller anmäla sina söner. Det händer att en del människor säljer sina kroppar för att få en bostad, en lägenhet att hyra. Bostadsbristen tär på människor. Av alla de placeringar vi har gjort på Södermalms stadsdelsförvaltning har en klar majoritet av de placerade våldsutsatta personerna (eller kvinnor som det handlar om) haft allvarliga bostadsproblem vilket försvårat att komma vidare från placeringarna och komma vidare i sina liv. Så även om själva hotbilden och våldet försvunnit i deras liv, kvarstår den sociala osäkerheten. Som socialsekreterare arbetar man utifrån lagar och riktlinjer, budget och verksamhetsmål, men även andra förutsättningar spelar in, det handlar om förutsättningar som en socialtjänst på egen hand inte kan påverka. Bostadsmarknaden är en sådan.

Ps: Därtill vill jag påminna om den oerhörda orättvisan av att utsättas för våld, och vara den som ofta tvingas lämna sin egen lägenhet.

ETT PARTI ANNAT ÄN DET GÄNGSE

Vi har en sanning annan än den gängse .

Vi har en nolltolerans annan än den gängse.

Vi har ett språkbruk annat än det gängse.

Vi har en vurm för yttrandefrihet annan än den gängse.

Vi har en syn på och historia med nazism annan än den gängse.

Vi har en annan dröm än Martin Luther Kings.

Vi har skandaler andra än de gängse.

Vi har en annan organisationskultur än de gängse.

Vi sjunger sånger andra än de gängse.

Vi har en syn på hyckleri som är en annan än den gängse.

Vi har en syn på ursäkter som är en annan än den gängse.
Vi har en syn på spex som är en annan än den gängse.
Vi har en syn på kultur som är en annan än den gängse.


Vi är ett annat parti än det gängse. Vi är Skandalerna. Vi är De Rasistiska Uttalandena. Vi har en Ledare, som en gång var blind och döv för nazistiska symboler, men som genom ett mirakel återfått syn och hörsel.


Vi är Hydrans Parti. Hugger ni av en av våra lögner, gör det oss inget, vi har flera på lager. Och för oss handlar det om vita lögner, och vita lögner är bara ett annat uttryck för en sanning annan än den gängse.

(Detta är föranlett av att Jimmie Åkesson följer rasistsidan Avpixlat då där framkommer "en annan sanning än den gängse.")

Världens Fjärde Största Militärmakt Försvarar Sig Mot Belägrat Fängelse

”We need to flatten entire neighborhoods in Gaza. Flatten all of Gaza. The Americans didn’t stop with Hiroshima – the Japanese weren’t surrendering fast enough, so they hit Nagasaki, too.

There should be no electricity in Gaza, no gasoline or moving vehicles, nothing. Then they’d really call for a ceasefire.” Ur ledare/krönika i Jerusalem Post.

　

Israel hävdar med stöd av västvärldens ledare och liberaler att de har en rätt till självförsvar mot ett folk vars land de själva ockuperar och belägrar och dagligen året runt, år efter år, utövar olika former av våld mot. Fram till detta krigs inledning hade innevarande år inte en enda israel dödats av palestinier. Däremot hade drygt 70 palestinier dödats av israeliskt våld. Bland dessa fanns civila i form av lekande, fotbollsspelande barn, och palestinier som försökte utöva sitt levebröd som exempelvis fiskare. Flera dog därför att de befann sig på palestinskt område i Gaza, men på ett palestinskt område som Israel bestämt ingen palestinier får befinna sig på.

Dessutom kräver Israel, USA och västvärldens liberaler att palestinierna ska erkänna Israels rätt att existera. Att man med andra ord erkänner Israels rätt att ockupera och stjäla deras land. Det är höjden av empatibrist. Dagens Nyheters ledarsida (16/11) menar även att delar av Västbanken nu skall tillfalla Israel av rent praktiska skäl eftersom Israel redan har stulit marken och skapat stora bosättningar där (palestinierna ska dock kompenseras för detta, men vad detta skulle vara, vill man naturligtvis inte närmare beskriva - det är i vart fall inte ett krav på att Israel erkänner någon skuld eller en palestinsk stat, utan antagligen jordplättar Israel för närvarande av olika skäl inte har bebyggt ) . Det innebär att palestinierna ska med andra ord även erkänna att det som även i internationell lag anses vara olagligt har Israel en rätt att göra. Dagens Nyheters ledarsida skriver att inget land kan acceptera att det skjuts raketer mot dem. Det är dock inte så många länder idag som ockuperar andras länder. Men en annan fråga är, varför ska palestinierna acceptera att det skjuts raketer mot dem? Varför ska de exempelvis acceptera, att som på västbanken till exempel, en del av marken exproprieras av en fientlig makt för att användas som militärt träningsläger? Men om Israel, världens fjärde största militärmakt, får skydda sig självt. Vem ska skydda de ockuperade och belägrade, statslösa palestinierna? Men om Israel, världens fjärde största militärmakt, får skydda sig självt. Vem ska skydda de ockuperade och belägrade, statslösa palestinierna?

Fotnot: 50 % av invånarna i Gaza är barn. Den 8:e november dödades en trettonårig pojke som spelade fotboll av Israel.

DN

Kapitalism - Se Till Helheten. Så att säga.

Via Ali Esbati

Terrorismtipset; Sverige: Helgardering.

När det kommer till Terrorismtipset. och Sverige är det SÄPO som får tippa.

Man väljer helgardering.

Analys:

Säpo känner sig tvungna att höja beredskapen. Till den mittersta skalan. Nivå tre av fem. Så känn er inte ÖVERDRIVET oroliga. Det är lagom farligt just nu.

Säpo vill, enligt DN, bara vara på den säkra sidan. På den säkra sidan vad gäller terrortipset. Man vill helt enkelt inte missa den här matchen. Alltså helgarderar man.

För om det händer något, vilket man inte tror, har man ju varje fall förvarnat om det och kan peka på att man ändå hade lite koll på läget. Så här skriver DN på frågan om varför SÄPO går ut offentligt med den förhöjda varningen: “

det handlar också om att man vill framstå som trovärdig – inte minst om det skulle hända något.”

Händer inget så kan man även säga att man ansåg inte heller att det var någon överhängande fara - man vill bara informera, inte om något specifikt eller egentligen varför, att något kan vara i görningen, detta baserat på fakta som vi inte får veta någonting om. Där till: var inte rädda säger SÄPO men säger också i samma andetag tydligen: “

Hotbilden kan dock ändras när som helst och justeras – både uppåt och neråt.” Så var inte rädda, hotet kan öka när som helst!

SÄPO är alltså inte ovetande. Ovetande om vad? Det har man som sagt ingen anledning att informera om. Därför frågar DN de berömda patenterade klåparna Ranstorp och Norell som spekulerar om vad det kan vara SÄPO varnar för och vad denna helgardering handlar om. Ett av svaren är att vi är en del av omvärlden.

SÄPO meddelar inte heller varifrån hotet kommer. Men våra terrorexperter meddelar glatt att det handlar om islamister. Därför kompletteras det hela med en artikel om huruvida det muslimska förbundet anser att detta kan öka främlingsfientligheten mot Sveriges alla muslimer.

DN skriver också att en anledning till att SÄPO går ut med denna helgardering blir terroristerna oroliga och avstår från brott. Så, ren och skär inkompetens och lathet kan vara ett skäl.

- Vad ska vi göra?

- Inte fan vet jag.

- Höj beredskapen, vet jag, så går vi och tar en fika i Rinkeby och slentrianspanar på muslimer. Alltid ser vi något misstänkt vi kan skriva en rapport om.

Glada Vinnare i terrorismtipset och av Dagens Nyheters bevakning av tipset: Sverigdemokraterna och Folkpartiet.

Ett Minne Från Valrörelsen

Under hela valrörelsen tittade jag på TV4:s nyheter vid ett enda tillfälle.

Det var en söndag, dagen för Ohlys utfrågning, som jag tittade på TV4 nyheterna klockan 22.

Den första nyheten handlade om misslyckat Sida-projekt. Biståndspengar som slösades bort.

Den andra nyheten om hur borgerliga politiker tog sig tid och besökte verkligheten ute på stan en natt i sällskap med poliser.

Den tredje nyheten handlade om Mona Sahlins dåliga opinionssiffror. Mona fick svara på en fråga om de dåliga siffrorna och ingenting om politiken man ville föra.

Den fjärde nyheten var en sammanfattning av Lars Ohlys utfrågning i SVT. Det sammanfattades med bröstpumpskommentaren. True story. Vänsterpartiets alla åsikter, allt som sades under hela utfrågningen sammanfattades med bröstpumpen. Inget annat av värde. Ingenting annat.

Den femte nyheten handlade om hur fantastisk lyckad avregleringen av apoteket varit. Där fanns det bara positiva åsikter. Ingen avvikande åsikt.

Så där satt jag och undrade varför alliansen slösade så mycket pengar på reklam och propaganda. De kunde ha sagt: vi ställer in vår kampanj, vi ger de tillbaka till folket (vi behöver inte pengarna). Vi avsäger oss alla dessa plakat, allt detta slöseri. Och fått ännu flera pluspoäng. Kanske kunde Tv4 ha avslutat kvällen med det.