Via Ali Esbati
lördagen den 18:e juni 2011
söndagen den 3:e oktober 2010
Terrorismtipset; Sverige: Helgardering.
När det kommer till Terrorismtipset. och Sverige är det SÄPO som får tippa.
Analys:
Säpo känner sig tvungna att höja beredskapen. Till den mittersta skalan. Nivå tre av fem. Så känn er inte ÖVERDRIVET oroliga. Det är lagom farligt just nu.
Säpo vill, enligt DN, bara vara på den säkra sidan. På den säkra sidan vad gäller terrortipset. Man vill helt enkelt inte missa den här matchen. Alltså helgarderar man.
För om det händer något, vilket man inte tror, har man ju varje fall förvarnat om det och kan peka på att man ändå hade lite koll på läget. Så här skriver DN på frågan om varför SÄPO går ut offentligt med den förhöjda varningen: “
det handlar också om att man vill framstå som trovärdig – inte minst om det skulle hända något.”
Händer inget så kan man även säga att man ansåg inte heller att det var någon överhängande fara - man vill bara informera, inte om något specifikt eller egentligen varför, att något kan vara i görningen, detta baserat på fakta som vi inte får veta någonting om. Där till: var inte rädda säger SÄPO men säger också i samma andetag tydligen: “
Hotbilden kan dock ändras när som helst och justeras – både uppåt och neråt.” Så var inte rädda, hotet kan öka när som helst!
SÄPO är alltså inte ovetande. Ovetande om vad? Det har man som sagt ingen anledning att informera om. Därför frågar DN de berömda patenterade klåparna Ranstorp och Norell som spekulerar om vad det kan vara SÄPO varnar för och vad denna helgardering handlar om. Ett av svaren är att vi är en del av omvärlden.
SÄPO meddelar inte heller varifrån hotet kommer. Men våra terrorexperter meddelar glatt att det handlar om islamister. Därför kompletteras det hela med en artikel om huruvida det muslimska förbundet anser att detta kan öka främlingsfientligheten mot Sveriges alla muslimer.
DN skriver också att en anledning till att SÄPO går ut med denna helgardering blir terroristerna oroliga och avstår från brott. Så, ren och skär inkompetens och lathet kan vara ett skäl.
- Vad ska vi göra?
- Inte fan vet jag.
- Höj beredskapen, vet jag, så går vi och tar en fika i Rinkeby och slentrianspanar på muslimer. Alltid ser vi något misstänkt vi kan skriva en rapport om.
Glada Vinnare i terrorismtipset och av Dagens Nyheters bevakning av tipset: Sverigdemokraterna och Folkpartiet.
Ett Minne Från Valrörelsen
Under hela valrörelsen tittade jag på TV4:s nyheter vid ett enda tillfälle.
Det var en söndag, dagen för Ohlys utfrågning, som jag tittade på TV4 nyheterna klockan 22.
Den första nyheten handlade om misslyckat Sida-projekt. Biståndspengar som slösades bort.
Den andra nyheten om hur borgerliga politiker tog sig tid och besökte verkligheten ute på stan en natt i sällskap med poliser.
Den tredje nyheten handlade om Mona Sahlins dåliga opinionssiffror. Mona fick svara på en fråga om de dåliga siffrorna och ingenting om politiken man ville föra.
Den fjärde nyheten var en sammanfattning av Lars Ohlys utfrågning i SVT. Det sammanfattades med bröstpumpskommentaren. True story. Vänsterpartiets alla åsikter, allt som sades under hela utfrågningen sammanfattades med bröstpumpen. Inget annat av värde. Ingenting annat.
Den femte nyheten handlade om hur fantastisk lyckad avregleringen av apoteket varit. Där fanns det bara positiva åsikter. Ingen avvikande åsikt.
Så där satt jag och undrade varför alliansen slösade så mycket pengar på reklam och propaganda. De kunde ha sagt: vi ställer in vår kampanj, vi ger de tillbaka till folket (vi behöver inte pengarna). Vi avsäger oss alla dessa plakat, allt detta slöseri. Och fått ännu flera pluspoäng. Kanske kunde Tv4 ha avslutat kvällen med det.
tisdagen den 17:e augusti 2010
”Där det finns en vind, är det alltid frestande att sätta segel.”
Passande nog läser jag den helt lysande boken ”Världens lyckligaste folk” av Lena Sundström. En bok om rasismens Danmark. Hur partierna kom att följa en speciell rasistisk diskurs när det kom till invandrarna och då främst utomeuropeiska invandrare. Ikväll gick även dokumentären ”De kallar oss rasister” av Lena Sundström på fyran och på radion kör Kalle Larsson över Nyamko Sabuni i en debatt med Sabuni om folkpartiets senaste integrationspolitiska utspel och han konstaterar krasst att folkpartiet gör alltid ett sånt här utspel en månad före valet. Ja i varje fall, sedan år 2002. Och att man gör det utifrån ren populism. Ungefär då, år 2002, var det man först försökte göra upp med den rasistiska retoriken från danska folkpartiet, innan man anpassade sin egna integrationspolitik efter danskt mönster (även om man inte gick lika långt och höll tand för tunga.) I ord kritiserade man det danska folkpartiet samtidigt som man lärde sig strategier och taktik från ett annat rastiskt danskt parti, Venstre. Man upptäckte de billiga utspelens charm. Det kostade bara folkpartiets socialliberala själ.
Folkpartiet höll på att åka ut, när man med mediala utspel fångade väljarnas uppmärksamhet. Det är inte oväntat att folkpartiet i kampen om att få höras, om att få synas, i den bittra kampen om dagordningen konsekvent knåpar ihop förenklade och tillspetsade budskap till väljarna. Se på oss! Vi är handlingskraftiga! Vi lyssnar på väljarna! Det må vara spekulativt men det kan tillfälligt fånga en del väljare som ändå inte kan se någon större skillnad mellan partierna. Minst ett rasistisk utspel per val ska locka väljarna till FP.
Nyamko medger i grund och botten i radiodebatten att förslaget inte är helt genomtänkt. Hon tycker att problemet måste lösas, med för få invandrare i arbete: och börjar med lösningen även om hon inte vet om det ens är en laglig lösning. Samtidigt som det handlar om lönedumpning.
Som Magnus Dahlstedt skriver i antologin ”Den bästa av världar? Betraktelser över en postpolitisk samtid.” (2008) : ”Den mix av neoliberala (riktade mot ”bidragsstaten”) och rasifierade ( riktade mot invandrare) element som kommit att karakterisera fp:s integrationspolitiska hållning återspeglar en allmän politisk-filosofisk paradox, nämligen den motsägelsefulla relation mellan å ena sidan frihet och å andra sidan paternalism och auktoritär styrning som har långa anor inom den liberala tanketraditionen.”
Han menar att fp sedan år 2002 har använt integrationsfrågan som ett politiskt varumärke. Detta beror i sin tur på att det finns två centrala processer i det postpolitiska Sverige: politikens successiva medialisering och politikens rasifiering. När ideologierna tunnas ut blir politiken utspelsbaserad och frågor som dessa tar upp utrymmet, och det handlar om krav och skyldigheter. Det är ett ändrat språk. Rättigheterna kommer alltmer i skymundan.
Det handlar om en rasism som säger sig vara något annat. Man spelar anti-rasist: talar i kodord, om universella värden. Men samtidigt måste man positionera sig inför valet. Och det gäller att ta den enkla vägen. Vara konkret och tydlig (men visionslös och kortsiktig). Det är ont om tid.
Där det finns en vind, är det alltid frestande att sätta segel, säger en socialdemokrat i Danmark som för att förklara hur det i stort sett kan vara så att samtliga partier i Danmark valt att flirta med främlingsfientligheten och islamofobin.
Å andra sidan, som Montaigne, skrev för fem hundra år sedan, ingen vind duger åt den som inte har någon hamn han ska till. Folkpartiet må kränga valfläsk och kanske håller sig kvar vid makten, men frågan är om man har sålt sina ideal för att köpa sig de röster man vill ha.
onsdagen den 7:e juli 2010
lördagen den 19:e juni 2010
Ett Provocerande Propagandajippo För Det Odemokratiska
Mail skickat till Stockholms ledande politiker:
Hej!
Jag har fått höra att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungahusets bröllop.
Som republikan och som socialarbetare i en förvaltning som fått genomföra nedskärningar blir jag provocerad av detta. Jag anser inte att detta är väl använda skattemedel. Jag ifrågasätter det även ur en politisk aspekt. För mig är detta ett propagandajippo för kungahuset och jag anser inte att Stockholm stad ska vara delaktiga i detta.
Jag minns för ett par år sedan hur de borgerliga blev väldigt irriterade när Stockholm stad informerade stadens invånare om vart skattepengarna gick. Det var på den tiden det var röd majoritet. Det ansågs vara propaganda.
Kungahuset är ju trots sin odemokratiska grund beroende av att folket i viss mån stöder dess existens. Med hjälp av propagandainstitutioner som Public Service (Royal service) samt TV4 och Stockholm stad ser man till att de kritiska rösterna mot kungahuset drunknar i rent okritiska
hyllningar av en ceremoni där två människor gifter sig, där den ena personens största styrka och dygd är att hon är född av rätt föräldrar och den andra personens största styrka och dygd är att han gifter sig med en som är född av rätt föräldrar.
Dessutom, som om detta inte vore nog, har jag hört att Stockholm stad skänker en kryddträdgård värd 100 000 kronor till bröllopsparet. Jag kan bara hoppas att jag har fel. På socialtjänsten avslår vi ansökningar till människor som ansöker om cigarettpengar och julklappar till barnen
och medlemskap i olika föreningar (exempelvis eventuellt den republikanska) med avslagsgrunden att det inte kan anses nödvändigt för att tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå.
Jag anser att bröllop borde vara en privatsak. Och bör jag väl tillägga, ifall ni skulle tro något annat , så känner jag inte paret i fråga, inte mer än vad den senaste löpsedeln kunde informera mig om. Jag hoppas de blir lyckliga såsom jag hoppas alla människor som gifter sig blir lyckliga tillsammans.
Jag vill avsäga mig min tårtbit men har förstått att det inte går. Det har dessutom ganska liten verkan. Jag vill däremot åtminstone göra min röst hörd, både som skattebetalare i Stockholm stad och som socialarbetare i en enhet som arbetar med stadens mest utsatta: de hemlösa.
Hej!
Jag har fått höra att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungahusets bröllop.
Som republikan och som socialarbetare i en förvaltning som fått genomföra nedskärningar blir jag provocerad av detta. Jag anser inte att detta är väl använda skattemedel. Jag ifrågasätter det även ur en politisk aspekt. För mig är detta ett propagandajippo för kungahuset och jag anser inte att Stockholm stad ska vara delaktiga i detta.
Jag minns för ett par år sedan hur de borgerliga blev väldigt irriterade när Stockholm stad informerade stadens invånare om vart skattepengarna gick. Det var på den tiden det var röd majoritet. Det ansågs vara propaganda.
Kungahuset är ju trots sin odemokratiska grund beroende av att folket i viss mån stöder dess existens. Med hjälp av propagandainstitutioner som Public Service (Royal service) samt TV4 och Stockholm stad ser man till att de kritiska rösterna mot kungahuset drunknar i rent okritiska
hyllningar av en ceremoni där två människor gifter sig, där den ena personens största styrka och dygd är att hon är född av rätt föräldrar och den andra personens största styrka och dygd är att han gifter sig med en som är född av rätt föräldrar.
Dessutom, som om detta inte vore nog, har jag hört att Stockholm stad skänker en kryddträdgård värd 100 000 kronor till bröllopsparet. Jag kan bara hoppas att jag har fel. På socialtjänsten avslår vi ansökningar till människor som ansöker om cigarettpengar och julklappar till barnen
och medlemskap i olika föreningar (exempelvis eventuellt den republikanska) med avslagsgrunden att det inte kan anses nödvändigt för att tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå.
Jag anser att bröllop borde vara en privatsak. Och bör jag väl tillägga, ifall ni skulle tro något annat , så känner jag inte paret i fråga, inte mer än vad den senaste löpsedeln kunde informera mig om. Jag hoppas de blir lyckliga såsom jag hoppas alla människor som gifter sig blir lyckliga tillsammans.
Jag vill avsäga mig min tårtbit men har förstått att det inte går. Det har dessutom ganska liten verkan. Jag vill däremot åtminstone göra min röst hörd, både som skattebetalare i Stockholm stad och som socialarbetare i en enhet som arbetar med stadens mest utsatta: de hemlösa.
fredagen den 18:e juni 2010
Ett Par Av Svaren : Angående Tårta
Bäste Ulf,
Tack för ditt brev. Mitt namn är Charlotte Lundqvist och jag jobbar för Sten Nordin och övriga moderata borgarråd. Det finns inget beslut på att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungabröllopet. Vi kan dock inte, från den politiska ledningen, hindra att enskilda förvaltningar vill bjuda sina anställda på tårta för att fira bröllopet.
Pengarna som investeras i Love 2010 är inte tagna från annan verksamhet, det faller inom olika delar av budget. Stockholm investerar idag stora pengar i skola, social omsorg med mera. Mycket av de pengar som investeras i bröllopet och Love Stockholm 2010 kommer ifrån sponsorer.
Prinsessbröllopet har ett enormt exponeringsvärde inte minst sett till pr- och marknadsföringsvärden för Stockholm och Sverige. Intresset för bröllopet är stort både bland svenskar, stockholmare men även från utlandet är intresset enormt. Man beräknar att hundratusentals turister kommer att besöka Stockholm mellan den 6 och 19 juni.
Trycket på stadens hotell har varit stort och idag är majoriteten av dem fullbokade. Man räknar med de bröllopsrelaterade intäkterna kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor vilket är gynnar både Stockholm och Sverige. Bröllopet kommer således inte innebära att ingen utav stadens
verksamheter kommer drabbas av minskade finansiella stöd.
Evenemanget som sådant är av stor betydelse för Stockholm som stad och region också inte minst då det i samband med bröllopet skapas utmärkta förutsättningar för lokala och regionala näringslivet att visa upp sig. Fler besökare innebär stora vinster för både stad, stat och
samhället i stort. Fler besökare innebär större konsumtion vilket i sin tur innebär ökade skatteintäkter och fler arbetstillfällen. Något som även gynnar de svagaste i samhället.
Evenemangs- och upplevelsenäringen utgör tillsammans med besöksnäringen en viktig del av stadens ekonomi varför det inte bör ses som slöseri utan som en relevant och framåtsyftande satsning för att stärka stadens varumärke och attraktionskraft.
Med Vänliga Hälsningar
Charlotte Lundqvist
Biträdande borgarrådssekreterare
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för ditt brev. Mitt namn är Charlotte Lundqvist och jag jobbar för Sten Nordin och övriga moderata borgarråd. Det finns inget beslut på att alla anställda i Stockholms stad ska få tårta för att fira kungabröllopet. Vi kan dock inte, från den politiska ledningen, hindra att enskilda förvaltningar vill bjuda sina anställda på tårta för att fira bröllopet.
Pengarna som investeras i Love 2010 är inte tagna från annan verksamhet, det faller inom olika delar av budget. Stockholm investerar idag stora pengar i skola, social omsorg med mera. Mycket av de pengar som investeras i bröllopet och Love Stockholm 2010 kommer ifrån sponsorer.
Prinsessbröllopet har ett enormt exponeringsvärde inte minst sett till pr- och marknadsföringsvärden för Stockholm och Sverige. Intresset för bröllopet är stort både bland svenskar, stockholmare men även från utlandet är intresset enormt. Man beräknar att hundratusentals turister kommer att besöka Stockholm mellan den 6 och 19 juni.
Trycket på stadens hotell har varit stort och idag är majoriteten av dem fullbokade. Man räknar med de bröllopsrelaterade intäkterna kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor vilket är gynnar både Stockholm och Sverige. Bröllopet kommer således inte innebära att ingen utav stadens
verksamheter kommer drabbas av minskade finansiella stöd.
Evenemanget som sådant är av stor betydelse för Stockholm som stad och region också inte minst då det i samband med bröllopet skapas utmärkta förutsättningar för lokala och regionala näringslivet att visa upp sig. Fler besökare innebär stora vinster för både stad, stat och
samhället i stort. Fler besökare innebär större konsumtion vilket i sin tur innebär ökade skatteintäkter och fler arbetstillfällen. Något som även gynnar de svagaste i samhället.
Evenemangs- och upplevelsenäringen utgör tillsammans med besöksnäringen en viktig del av stadens ekonomi varför det inte bör ses som slöseri utan som en relevant och framåtsyftande satsning för att stärka stadens varumärke och attraktionskraft.
Med Vänliga Hälsningar
Charlotte Lundqvist
Biträdande borgarrådssekreterare
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för ditt brev till kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt. Jag heter Malin Henriksson och arbetar som biträdande borgarrådssekreterare på kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus. Madeleine Sjöstedt har bett mig besvara ditt brev.
Tack för dina synpunkter. Stockholms stad vill på olika sätt visa uppskattning för sin personal och gör detta med t.ex. julklappar. I samband med kronprinsessbröllopet bjuder staden sina anställda på tårta. Uppskattning för den insats personalen gör visas på olika sätt och detta är ett sådant.
Vänliga hälsningar
Malin Henriksson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
