Terrorismtipset; Sverige: Helgardering.

När det kommer till Terrorismtipset. och Sverige är det SÄPO som får tippa.

Man väljer helgardering.

Analys:

Säpo känner sig tvungna att höja beredskapen. Till den mittersta skalan. Nivå tre av fem. Så känn er inte ÖVERDRIVET oroliga. Det är lagom farligt just nu.

Säpo vill, enligt DN, bara vara på den säkra sidan. På den säkra sidan vad gäller terrortipset. Man vill helt enkelt inte missa den här matchen. Alltså helgarderar man.

För om det händer något, vilket man inte tror, har man ju varje fall förvarnat om det och kan peka på att man ändå hade lite koll på läget. Så här skriver DN på frågan om varför SÄPO går ut offentligt med den förhöjda varningen: “

det handlar också om att man vill framstå som trovärdig – inte minst om det skulle hända något.”

Händer inget så kan man även säga att man ansåg inte heller att det var någon överhängande fara - man vill bara informera, inte om något specifikt eller egentligen varför, att något kan vara i görningen, detta baserat på fakta som vi inte får veta någonting om. Där till: var inte rädda säger SÄPO men säger också i samma andetag tydligen: “

Hotbilden kan dock ändras när som helst och justeras – både uppåt och neråt.” Så var inte rädda, hotet kan öka när som helst!

SÄPO är alltså inte ovetande. Ovetande om vad? Det har man som sagt ingen anledning att informera om. Därför frågar DN de berömda patenterade klåparna Ranstorp och Norell som spekulerar om vad det kan vara SÄPO varnar för och vad denna helgardering handlar om. Ett av svaren är att vi är en del av omvärlden.

SÄPO meddelar inte heller varifrån hotet kommer. Men våra terrorexperter meddelar glatt att det handlar om islamister. Därför kompletteras det hela med en artikel om huruvida det muslimska förbundet anser att detta kan öka främlingsfientligheten mot Sveriges alla muslimer.

DN skriver också att en anledning till att SÄPO går ut med denna helgardering blir terroristerna oroliga och avstår från brott. Så, ren och skär inkompetens och lathet kan vara ett skäl.

- Vad ska vi göra?

- Inte fan vet jag.

- Höj beredskapen, vet jag, så går vi och tar en fika i Rinkeby och slentrianspanar på muslimer. Alltid ser vi något misstänkt vi kan skriva en rapport om.

Glada Vinnare i terrorismtipset och av Dagens Nyheters bevakning av tipset: Sverigdemokraterna och Folkpartiet.

Det Politiska Är Personligt

Det politiska är personligt.

Och nationaldagen är över.
Det var då tur det. Det var inte någon vidare dag. Inte kul någonstans. Halvrisigt väder, och få kan förklara varför vi har en nationaldag, och vad det är vi firar, egentligen.
”Men det är väl trevligt med lite sund nationalism?”
Undrar om jag skulle kunna ställa ut ett konstverk, kallat Sund Nationalism, – tillägnat Sverigedemokratin och nationaldagen – med en svensk flagga som använts som toapapper?
- Det säger du bara för att provocera.
Bara för att provocera. Det är inte så bara, och förresten, tror jag att man i så fall skulle göra det för att man själv kände sig provocerad. Med andra ord enligt ett sofistikerat: ”ah men du rå?”
- Är du helt störd?
- Ja, tackar som frågar.

Det svenska flaggviftandet dog ut någon gång strax innan klockan tio.
Ett uselt svenskt fotbollslandslag förmådde än en gång inte att göra mål. Man missade straff, och skänkte bort ett mål. Vi som skulle vinna. Vi som har Zlatan, som ibland gör oss mållösa, på vår sida. Analyserna kommer att dugga tätt, och sågningarna kommer att försöka överträffa varandra i aggressivt språklig lekfullhet.
Lagerbäcks avgång kommer att krävas. Och detta i ett land som älskar att beskylla sig självt för att vara ett janteland. (Fast det där med jante, brukar vara enligt principen, att det gäller alla andra – inte jag själv.)

Men klockan elva eller något satte man igång den sjukligt dåliga svenska sickcomen Sjukan på SVT som borde framkalla en debatt om dödshjälp. En serie som inte är kul någonstans. Men SVT har ju en gång producerat skiten och tydligen dammades den av, då man insett att svensk humor inte har förbättrats ett skit, så det är lika bra att reprisera fanskapet, även om man borde ha begravt alla spår av den serien.

Inte kul någonstans.

Tidigare på dagen hade TV4 varit i någon liten svensk stad som Victoria passerade vinkandes såsom kungligheter gör. De är duktiga vinkare, det kan man inte ta ifrån dem. De har precis rätt teknik. Inte några överdrivna vinkningar, utan naturliga, men tydliga och utan att överanstränga handen så att hon orkar vinka sig igenom hela staden. (Vad gäller Silvia, misstänker jag att hon är lite av en kunglig Terminator, opererad så många gånger att hennes leende och vinkningar är helt automatiserade.)

En reporter gick och frågade barn om vad de tyckte om att Victoria var i stan och vad de skulle säga till henne. Ett barn sa att hon tyckte det var jätteroligt för hon hade aldrig sett Victoria förutom på TV och ett annat barn skulle säga ”Hej” till Victoria. Gulligt va?
Det var en stor dag för den lilla staden.
Året är 2009.

Fast... År 2049 sitter jag säkert och beklagar mig över att det faktiskt är 2049 och man fortfarande beundrar de vinkande kungligheterna. Det är inte kul någonstans.

Föräldrarna till dessa barn kan mycket väl vara motståndare till religiösa (främst muslimska) skolor för att de är oroliga för indoktrineringen.

Och snart är även EU-valet över, det lär inte vara någon trängsel imorgon när jag ska rösta, och det kommer att bli känt som valet då ”Piratpartiet dansade en sommar.”

Men det är individualiseringens tid (dock inte individens). Det märks inte minst på socialpolitiken, där de sociala problemen individualiserats. Det saknas en tro på att samhället kan förändras till det bättre rent artmässigt. Gradmässigt, vill de flesta förändra samhället. Mona Sahlin vill reparera a-kassan. Kanske lite mer resurser till socialarbetarna. Hon har lovat att satsa på välfärden.

Själv går jag till vallokalen med den principiella insikten om att en annan värld inte bara är möjlig, utan nödvändig – och då finns det inte plats för ett ideologifattigt parti som piratpartiet. Dessutom kommer jag att ha tagit på mig någon av mina politiska tröjor. Alltid provocerar det någon. Det politiska är personligt.

Piratpartiet Som Sverigedemokratsdödare

Kan Piratpartiet stjäla röster från Sverigedemokraterna? Det är en fråga som kan ha ett jakande svar. Piratpartiet är förvisso inte alls ett parti som har någon likhet med SD, men piratpartiet kan få en del missnöjesröster.

Det kanske är bra, men då tänker vi kortsiktigt. Det är inte enbart det faktum att Sverigedemokraterna kan nå tillräckligt många röster för att få en representant i EU som är problemet. Det är strömningarna i samhället. Dock finns det de som menar att kommer SD in så kan dessa framgångar ge SD ökad legitimitet . Anna- Lena Lodenius säger i Arbetaren: "Skulle de komma in så skulle det kanske innebära att de sågs mer som jämlikar och kunde få ta del i samarbetet partierna emellan. Min uppfattning är att de tycker att det är viktigt för dem, även om de inte sagt det rakt ut. "

Det är inte heller enbart aktivism i form av aktivt motstånd mot Sverigedemokraterna som kommer att stoppa de rasistiska strömningarna i samhället. Utan det som krävs är alternativ. Man måste fånga upp varför unga väljer, eller kan tänka sig, rasistiska alternativ i ett val.

Det krävs en aktiv politik som förhindrar ökad segregation och ökade klasskillnader i samhället. I och med att en högerpolitik aldrig kan förhindra detta, utan tvärtom bidra till det, så innebär högerpolitik ökad rasism.

http://www.sverigedemokratin.se/ En sida som är enligt sidan självt: Sidan har kommit till för att fungera som en samlingsplats för information om, opinion mot sverigedemokraterna och för att presentera alternativa politiska lösningar.

Tävling: Gissa Partiet.

Detta är en ny tävling som heter Gissa Partiet. Det kanske är världens genom tidernas enklaste tävling.

Vilket svenskt parti står bakom följande:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej till sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

1938: Nej till två veckors semester.

1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid. Det här partiet tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Det här partiet röstade nej.

1976: Nej till femte semesterveckan.

1983: Nej till löntagarfonderna.

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men det här partiets ledamöter röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just det här partiet.

2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

2006: Nej till gröna jobb.

2006: Nej till sex timmars arbetsdag.

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.

2006: Nej till höjd a- kassa.

2006: Ja till sänkt a-kassa.

2006: Nej till höjd sjukersättning.

2007: Ja till sänkt sjukersättning.

Bonusledtrådar: Samma parti är Stockholms för närvarande populäraste parti och är också ett parti som har anammat kravet på väsentligt hårdare invandringspolitik. Något som får Sverigdemokraternas ledare att säga: - Inte mycket nytt, men det visar ändå att trots att vi inte sitter i riksdagen har vi lyckats flytta invandringsdebatten dit. SD:ledaren ser förslaget som ett försök att locka väljare som är på väg bort från partiet. Och man är liksom Sverigedemokraterna ett Israel/apartheid-vänligt parti. Och naturligtvis vill man ha hårdare straff. Hårdare! Hårdare!

Facit finns här. Å andra sidan, är den som inte redan listat ut detta, en politisk utomjording.

DN och Ytterkantspartier

DN fortsätter sin mörka vandring högerut. Man har påbörjat en smutsig kampanj där man jämför vänsterpartiet med Sverigedemokraterna: de två ”ytterkantspartierna”. DN gör det enkelt för sig. Man utvecklar egentligen inte resonemanget utan man gör som man gjort förut, bara lämnar det hängande i tomma luften. Man säger: vi behöver inte gå in på hur vi menar, vi vill bara säga: ”så är det”. (Dessutom genom att använda ordet och begreppet "ytterkantspartier" gör man vänsterpartiet till något extremistiskt och farligt.) Om man menar det mest rasistiska partiet och det mest anti-rasistiska partiet (i konkurrens med miljöpartiet och naturligtvis vissa socialistiska partier utanför riksdagen.) så har man väl rätt. Om man menar det minst liberala partiet och det mest liberala partiet så har man väl i viss mån rätt. Sverigedemokraterna har dock visat sig vara principiellt, liberalt och ideologiskt lössläppt och flexibelt. Så att man närmar sig riksdagen och kanske därmed de principiellt och liberalt flexibla Allians-partierna är kanske inte så konstigt.

DN öppnar dessutom för att alliansen, hör och häpna, ska kunna samarbeta med Sverigedemokraterna. Alliansens utväg är att regera vidare och låta sverigedemokraterna ge sitt stöd där de vill. I frågor där regeringen stöter på patrull får de i annat fall söka andra parlamentariska lösningar. Alternativet är en bred mittenregering. Den politiska kartan kan snabbt ritas om.

För vad är politik annat än ett maktspel. Principer? Nå! Låt oss förhandla.

Ps! Dessutom är inte Sverigedemokraterna i riksdagen än. DN verkar ta för givet att det kommer att ske. Man anstränger sig inte för att försöka förhindra detta, utan har nu börjat någon form av analys av hur detta bäst ska hanteras.

Det Handlar Om Ett Civiliserat Beteende.

- Alliansen är trevligare mot oss. Så är det nog över hela Sverige, säger sd-politikern Roger Hedlund i Gävle.

En moderat svarar:
- Det handlar om ett civiliserat beteende. Vi delar absolut inte sverigedemokraternas åsikter, men på samma sätt som att vi inte går runt och är otrevliga mot vänsterpartister, så ska vi heller inte vara otrevliga mot några andra.

På samma sätt? På så sätt. Å andra sidan. Artighet är ju borgerlighetens kardinaldygd.

Försöka Duger.

DN-liberaler vill så gärna smutsa ned vänstern. Det är ingen hobby, det är en passion, en livsuppgift. Nu vill Ekdal få oss att tro att Sverigedemokraterna är ett vänsterprojekt.

Men som Petter Larsson i Aftonbladets kulturdel föreslår Ekdal: läs på! "...läs sd:s handlingsprogram. Där framgår att sd vill avskaffa förmögenhetsskatten, reavinstskatten och utdelningskatten. Man vill sänka fastighetsskatten och arbetsgivaravgifterna, avskaffa turordningsreglerna i las och fortsätta driva kärnkraftverken tills de är helt uttjänta. Partiet säger ja till pigjobb, men nej till friår och plusjobb. Man vill ersätta maxtaxan med barnomsorgspeng och privatisera delar av den offentliga sektorn, inte minst inom vården."

Man kan naturligtvis se även andra grundläggande skillnader, mellan vänstern och Sverigedemokraterna, exempelvis att vänstern är i grunden anti-rasistisk. Men, Ekdal, du gjorde ett försök. Skam den som ger sig; och jag vet, jag vet att du inte ger upp i första taget: kampen för de privilegierade fortsätter.

Sverigedemokraternas Behov Av Onda Muslimer Och Hur Samhället Bistår

I viss mån talar man om att man måste bemöta Sverigedemokraterna och "ta debatten". Debatten om debatten handlar om huruvida detta är rätt eller fel och om Sverigedemokraterna får fler eller färre röster av detta.

Men, Sverigedemokraterna är frukten av ett samhälle som halkat snett. Skulden är inte enstaka rasisters eller en misslyckad integrationspolitik. Huruvida Jimmie Åkesson kan prata eller inte är inte den avgörande poängen. Det hela är mer komplicerat än så. Flera faktorer spelar in. Det är inte Sverigedemokraterna som har skapat utrymmet för Sverigedemokraterna.

Vad är Sverigedemokraternas viktigaste fråga? Invandring. Men inte vilken invandring som helst. Det handlar just nu mest om muslimer. Och skulden för SD:s framgång är därmed hela debattens: varje gång folkpartister föreslår något som riktar in sig på muslimer (eller misstänkt verksamhet från enskilda muslimers håll) så generar det en framgång för det största anti-muslimska partiet, när Lars Leijonborg i en TV-sänd utfrågning inför valet på en fråga om det kan finnas något problem med friskolor som Livets Ord, istället svarar att det kan finnas problem med muslimska skolor så ger det poäng till SD. Varje gång SÄPO rapporterar om något som har med muslimer att göra. Poäng till SD. Vi har media som rapporterar om muslimer och överdrivna problem i samma reportage, poäng till SD, och om potentiella terroristattacker potentiellt utförda av muslimer. Detta trots att Europol har rapporterat, men utan att svensk media nappat på det, att endast en av 498 terroristattacker år 2006 i europa var av islamistisk karaktär. Förvisso menar man att man har hindrat islamister att begå en del terrorism, och man har inom EU arresterat många misstänkta islamistiska terrorister. Detta innebär naturligtvis också att man bidrar till att skapa en attitydförändring. Man arresterar oproportionellt många muslimer, med tanke på hur lite terrorism de utövar som grupp. Dessvärre lever rasismen mycket på myter, rykten och klyschor: “Ingen rök utan eld.”

Det är endast genom att samhället är med och hjälper till att underbygga myter och lögner som man är med och skapar förutsättningar för att man kommer undan med "lögner som låter sannolika". Det är den mediala diskursen som gör att lögnerna låter trovärdiga.

Något jag skrivit tidigare: Den Sannolika Lögnen Som Symptom: Om SD Som Kanariefågeln I Gruvan.

(Våld från höger rapporteras i högre grad vara högerextremism och inte terrorism. Terroristen Posada anses exempelvis av US-media snarare vara militant.)

Den Sannolika Lögnen Som Symptom: Om SD Som Kanariefågeln i Gruvan

Att Sverigedemokraterna kan få 8,6 % är naturligtvis någonting helt annat än att de faktiskt får 8,6 %. Men ännu en varningslampa blinkar. SD:s potentiella framsteg är som kanariefågeln i gruvan.

Hur kan ett parti som SD få 8,6%? I Landskrona och på andra ställen använder man sig av taktiken att ljuga så att det låter sannolikt. Även om detta med att ljuga, knappast är förbehållet SD, så är det av vikt att komma ihåg att sådana lögner, och överdrifter, för att slå rot, också måste ha mottagliga åhörare. Att siffran bara slank ur, och att man kan säga saker som är negativa om om muslimer och som dessutom inte är sanna för att vinna röster är enkelt. Det tragiska är hur gärna många tar åt sig det. Och kanske säger. "Okej, det var inte en miljon, men det är ändå en jävla massa." Den Sannolika Lögnen är ett symptom på att någonting är fel i ett samhälle.

I DN för ett tag sedan var det en insändare där skribenten gladdes åt att muslimer fått Nobel-pris, eftersom Sveriges unga muslimer behövde positiva förebilder. Ironin i det hela är att det är naturligtvis det motsatta som gäller. Det är icke-muslimerna som behöver positiva bilder av muslimer. Det är något av en ödets ironi, att när exempelvis Nathan Shachar reflekterar över att Hollywood inte visar upp verkligheten, så är det verkligheten om amerikanerna som är falsk. Den är antiamerikansk. Det är som om den liberala delen av världen är så övertygad om sin egen oskuld och sin egen moraliska överlägsenhet att de inte kan se skogen för alla träd. Antiamerikansk? Hur har muslimer, araber, kineser, japaner, indianer, indier, afrikaner, ryssar, sydamerikaner, och så vidare målats ut i dessa filmer som kablats ut från Hollywood genom årtiondena som gått? Antiamerikanska Hollywood? När filmer helt plötsligt visar upp betydligt mer komplicerade sidor av USA blir den antiamerikansk. (Även om den naturligtvis också gör det för att kunna nå ut till en större publik, som är kritisk mot USA:s utrikespolitik, dvs "antiamerikansk.") Detta är av vikt därför att det visar på något viktigt: det är frågan om Den Sannolika Lögnens möjligheter att få tolkningsföreträdet. Det måste finnas en odlingsbar mark för den Sannolika Lögnen . Om Den Sannolika Lögnen alltför lätt visar sig kunna växa beror det på detta. Kritik mot USA är per definition antiamerikansk. Men, om det är så, måste ju det vara de andra det är fel på.

I USA "anklagades" Barack Obama för att vara uppfostrad som muslim. Och Barack Obama gick ut och dementerade de " illasinnade" lögnerna som Fox News spred ut. Men, lägg märkte till, att Fox News propaganda driver sina medtävlande om tittare och sina studieobjekt längre högerut. Barack Obama exempelvis , en gång åtminstone medveten om palestiniernas lidanden, går nu ut och tar det 100%:iga israeliska tolkningsföreträdet, av den enkla anledningen att han kan inte vinna ett val i USA om han visar för mycket sympati med palestinierna.

Så jag säger att Sverigedemokraterna är inte det stora hotet, utan att de stora hoten kan vara hur de andra partierna reagerar i praktiken och hur våra medier fortsätter att beskriva vår omvärld. Och det allra största hotet kan vara det missnöje som gror i befolkningen som går och röstar år 2010. Hotet ligger i att vi inte klarar av att möta problemen i samhället, utan att hemfalla åt syndabockar i form av "andra folk" och "andra" människor.

Vänstern får heller inte bara möta den främlingsfientliga högern med motdemonstrationer och våld. Man måste också inse att det är människor som hyser rasistiska och fördomsfulla åsikter. Man måste försöka nå ut. Inte bara med att ta avstånd från dessa människor. Den utomparlamentariska vänstern ägnar ibland alldeles för mycket kraft åt att polarisera och ställa sig utanför: och även fördöma de andra. Men vi måste arbeta för att få dessa människor att tänka om, tänka annorlunda. Hur vänstern reagerar kan också vara ett hot med andra ord. Dessutom råder det ingen tvekan om hur gärna högern och media målar ut vänstern och den yttersta högern som två sidor av samma mynt. Det spelar ingen roll hur lite man behöver backa upp sådana argument med. Man sprider de gärna ändå.

Även om det är allas ansvar att se till att SD inte kommer in i riksdagen, så är det ändå svårt att se att liberaler och konservativa kan lösa detta utan att hemfalla åt lite småflirtande med SD-vänliga åsikter, då man själva inte gärna ser strukturella problem i samhället. Upp till kamp mot Den Sannolika Lögnens symptom.