tisdag 24 februari 2009

Public Propagandaservice

SVT berättar: I sagornas värld
Gymägaren av folket, bördig från ett radhus i Ockelbo som får prinsessan och blir hertig av Västergötland. Och SVT ställer viktiga frågor som: Kan prinsen fortsätta att vara gymägare? Som man har en kunglig expert som besvarar.

...Och detta är naturligtvis något nödvändigt för kungafamiljen, konservatismen och rojalismen som för en kamp för sin överlevnad mot republikanerna. Det nödvändiga är den underdåniga, lyckliga sagoberättelsen om människor som är lite finare än oss övriga. Den ena för att hon har blått blod, den andra för att han, trots att han vara bördig från ett radhus i Ockelbo får prinsessan och blir hertig av Västergötland. Public Service hjälper kungahuset och rojalismen att överleva genom sin servila mediabevakning. Public Service sätter därför in extra TV-program.

söndag 22 februari 2009

På Västbanken, Där De Goda Infödingarna Bor

Den verkliga berättelsen om Israel/Palestina kan inte begränsas till att förklaras med det som hände/händer/pågår i Gaza. Eller med Hamas. Enligt Ben White i Guardian är det vad som sker på Västbanken som är det mest talande.

På Västbanken har de israeliska övergreppen ökat. Ockupationen har ökat. Och så här kan ockupation se ut, på västbanken, där de goda infödingarna bor:

For three consecutive days this week, Israeli forces invaded Jayyous, a village battling for survival as their agricultural land is lost to the wall and neighbouring Jewish colony. The soldiers occupied homes, detained residents, blocked off access roads, vandalised property, beat protestors, and raised the Israeli flag at the top of several buildings.

Men för svenska liberaler är det Israels existens som är prio ett. Ni vet den redan existerande staten Israel. Svenska liberaler har försvarat den de facto existerande staten Israels politik med att Israels existens måste erkännas. Detta samtidigt som palestinierna som inte har en egen stat ser sin potentiella stat förminskas för var minut som går framförallt på Västbanken. Samtidigt försöker Israel övertyga palestinierna i Gaza, att vara mer som palestinierna på Västbanken, genom blockad, belägring och bombardemang.

De goda palestinierna på Västbanken, som för var dag med egna ögon ser sin del av Palestina krympa, styckas upp, ska alltså vara ett föredöme för palestinierna i Gaza. På Västbanken regerar den av Israel valde palestiniern Mahmoud Abbas. (Han är ej längre är vald av palestinierna.) I förra veckan konfiskerades mer mark av Israel på Västbanken. Bönder på Västbanken har blivit beskjutna av israelisk militär när de försökt bruka sin mark med dödsfall som följd. Demonstrationer mot en mur som förstör palestiniernas odlingar har mötts av tårgas och levande ammunition från den israeliska militären med dödsfall som följd. Människor kidnappas från sina hem och fängslas varje vecka, utan tårdrypande vädjanden från Väst som till exempel gällande den tillfångatagna israeliska soldaten Gilad Shalit som många av oss till och med kan namnet på till skillnad från de anonymiserade palestinierna.

Samtidigt räcker det inte för de statslösa palestinierna att erkänna att den existerande staten Israel existerar. De statslösa palestinierna, flyktingar och etniskt rensade, ska även erkänna den existerande staten Israels rätt att existera. Flyktingar som en gång bodde där Israel idag existerar, ska alltså erkänna Israels rätt att existera på den plats där många av de själva en gång bodde. Man ska erkänna att den stat som gjort de så illa genom åren har en rätt att existera, när man själva inte ens har en egen stat. Därtill ska man erkänna en stat som ännu inte bestämt sig för hur mycket mer mark av palestinierna man ska ta. Är inte detta krav både moraliskt förkastligt, en smula cyniskt och i ärlighetens namn, i praktiken helt onödigt? Hamas, hur illa man än kan tycka om deras politik, har nämligen i praktiken erkänt Israels existens genom erkännandet av tvåstatslösningen. Detta räcker inte menar Israel och därmed även de västerländska och svenska liberalerna. De koloniserade måste kuvas mer än så för att få Västs samtycke. Detta sker dessutom när exempelvis det israeliska partiet Likud inte erkänner en framtida palestinsk stat. Hänger ni med i den liberala logiken?

De statslösa palestinierna kanske inte förstår det idag. Och det är nog tveksamt att de någonsin kommer att förstå eller övertygas om den västerländska liberalismens logik. För att citera den palestinska poeten Mahmoud Darwish, en fråga även tillägnad de svenska liberalerna:
Jag frågar er, ärade damer och herrar:
Har alla människor rätt till sin jord?

onsdag 18 februari 2009

Flight of the Conchords - Too Many Dicks on the Dance Floor

Detta är bra att ta fram efter en arbetsdag som lämnar en del att önska, som att en annan värld inte bara är möjlig: utan även nödvändig.

För övrigt är Flight Of The Concords bland det bästa TV har att erbjuda.

tisdag 17 februari 2009

Tävling: Gissa Partiet.

Detta är en ny tävling som heter Gissa Partiet. Det kanske är världens genom tidernas enklaste tävling.

Vilket svenskt parti står bakom följande:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej till sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

1938: Nej till två veckors semester.

1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid. Det här partiet tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Det här partiet röstade nej.

1976: Nej till femte semesterveckan.

1983: Nej till löntagarfonderna.

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men det här partiets ledamöter röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just det här partiet.

2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

2006: Nej till gröna jobb.

2006: Nej till sex timmars arbetsdag.

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.

2006: Nej till höjd a- kassa.

2006: Ja till sänkt a-kassa.

2006: Nej till höjd sjukersättning.

2007: Ja till sänkt sjukersättning.

Bonusledtrådar: Samma parti är Stockholms för närvarande populäraste parti och är också ett parti som har anammat kravet på väsentligt hårdare invandringspolitik. Något som får Sverigdemokraternas ledare att säga: - Inte mycket nytt, men det visar ändå att trots att vi inte sitter i riksdagen har vi lyckats flytta invandringsdebatten dit. SD:ledaren ser förslaget som ett försök att locka väljare som är på väg bort från partiet. Och man är liksom Sverigedemokraterna ett Israel/apartheid-vänligt parti. Och naturligtvis vill man ha hårdare straff. Hårdare! Hårdare!

Facit finns här. Å andra sidan, är den som inte redan listat ut detta, en politisk utomjording.

Christian Bale Lackar Ur På Peter Griffin

Family Guy är hysteriskt. Men det är onekligen som gjort för You Tube med sina sidohistorier.

söndag 15 februari 2009

Soundtrack För En Söndagkväll II

Dunderklumpen - Storm över Jorm.

Installationer







För att undvika alla former av anklagelser om anti-semitism har jag valt att kalla det ovan för installationer. Installationer som möjliggjorts genom ett fritt samarbete mellan statslösa palestinier, de existerande staterna Israel och USA, där var part har getts fria tyglar att bidra på det sätt man ansett vara passande. Nu lämnar jag ordet till Mahmoud Darwish som inte gått ur tiden:
Jag Har Talat Mycket
Jag har talat mycket om den tunna skillnaden
mellan kvinnor och träd,
om den förföriska jorden och om ett land
vars stämpel jag inte kunde hitta i mitt pass.
Jag frågar er, ärade damer och herrar:
Har alla människor rätt till sin jord, som ni påstår?
Och var, i så fall, är min hydda, och var är jag?
Kongressalen applåderade tre minuter utöver det vanliga,
tre minuter av frihet och erkännande.
Kongressen sanktionerade vår rätt att återvända,
likt alla höns och alla hästar, till en dröm av sten.
Jag skakar hand med dem, en och en, sedan bugar jag…
Min resa för mig sedan till ett annat land,
och där skall jag tala om skillnaden
mellan hägringen och regnet.
Jag frågar er, ärade damer och herrar:
Har alla människor rätt till sin jord?

lördag 14 februari 2009

Farligt Inkompetenta Bekämpare Av Anti-Semitism

Gentlemen, you have transformed
our country into a graveyard
You have planted bullets in our heads,
and organized massacres
Gentlemen, nothing passes like that
without account
All that you have done
to our people is
registered in notebooks.

(Via Angry Arab -en anonym poet, som han förut trodde var Mahmoud Darwish.)

Nu kan man dock läsa följande: "The top UN Official in Gaza criticized Israel on Monday for blocking the shipment of paper to print textbooks for a new human rights curriculum that will be taught to children in all grades in the Palestinian territory.
Israel also has refused to allow 12 truckloads of notebooks into Gaza..."
Via alltid lika eminenta Motbilder.

Jag antar att detta är en del i den framgångsrika kampen mot extremism och anti-semitism som Israel och deras anti-semitismskattjaktletare i den övriga världen för. Där man försöker skrika allt mer högljutt om anti-semitism för att inte de palestinska rösterna ska höras.

En sådan organisation är SKMA. En organisation så totalt inkompetent när det gäller att bekämpa anti-semitism, att de snarare borde kallas Svenska Kommitén För Anti-Semitism. Ungefär så här skrev jag för två år sedan om deras inkompetens:

Jag kommer att tänka på radioprogrammet Hassan och sketchen om schampot som var för fett hår när jag hör talas om kampen mot anti-semitism. Förvirrad ville personen som ringde inte ha ett schampo som var för fett hår, han ville ju ha ett som var emot. Tålmodigt försökte butikstjejen säga att det betyder att det är emot fett hår.

Svenska Kommittén Mot Anti-Semitism (SKMA) och olika individer och andra organisationer talar ofta om anti-semitism. Man pekar på att den ökar i samhället och pekar ut olika individer som anti-semiter. Man använder sig av olika typer av undersökningar och använder vaga definitioner om anti-semitism, samtidigt som man direkt kopplar det med kritik av Israel, med själva uppkomsten av Israel, som man behandlar relativt oskyldigt och anekdotiskt, där man menar att uppkomsten av Israel förstärkte en tendens av anti-semitism som fanns innan Israel var skapat: den” stärktes framför allt efter Israels bildande 1948. Den därefter fortgående israelisk-palestinska konflikten har givit näring till antisemitism och exploateras för att sprida hat och fördomar mot judar. "

Eftersom man gör kritik mot Israel till anti-semitism gör man det helt enkelt omöjligt att bekämpa den verkliga anti-semitismen som skulle kunna definieras så här: "Antisemitism betyder fördomar och fientlighet mot judar därför att de är judar." Faktum är att hopblandat med verklig anti-semitism skapar detta en innehållsdeklaration hos SKMA som förvirrar värre än schampoflaskan. Fast huruvida schampots innehållsförklaring säger sig vara emot eller för fett hår är ändå i slutändan irrelevant i jämförelse med om resultatet av användandet av schampot verkligen leder till fett hår eller till minskat fett hår. Så mitt förslag till SKMA är att lägga ned, då det motverkar sitt eget, officiella, syfte. Ingen skulle köpa ett schampo som i grunden är till för att motverka fett hår, om det istället leder till mer fett hår.

Mer Motbilder.

Mobiltelefon Som Megafon

Dagen började väl som alla andra dagar, för några veckor sedan. Vaknade av Van Morrison på stereon. Satte på vattenkokaren. Gick och hämtade Dagens Nyheter. Jag tog ett djupt andetag och öppnade upp ledarsidan. Överlevde, men med nöd och näppe, Lisa Bjurwalds sedvanliga felsurr, men adrenalinet väcker en effektivare än koffeinet.

Gjorde i ordning frukost och läste resten av DN. Tog sedan tunnelbanan till jobbet på medborgarplatsen och klev in i min roll som socialarbetare. På slutet av arbetsdagen gick jag in på Al-Jazeeras engelska hemsida. Israel hade bombat FN, sjukhus och ett mediacenter. Inte helt oväntat, men ändå så vidrigt. Och i mitt huvud kunde jag se hur liberalerna, israel-vännerna, påbörjade sin jakt efter förklaringar och ursäkter. Den färdiginstallerade men ganska nyinstallerade specialtangenten på tangentbordet. ”Det var inte Israel, det var Hamas.” skulle säkert användas.

Så satt jag på tunnelbanan hem. Det var ganska tyst. Någon talade i mobiltelefon. Ibland kan dessa samtal vara underhållande och besynnerliga. Man undrar om den som talar tror att med mobiltelefonen följer en automatisk inneslutande ljuddämpande bubbla så att ingen kan höra vad som sägs.

Så där satt jag alltså på väg hem från arbetet, då någonting inom mig hände. Det utlöstes av ett telefonsamtal. Farsan ringde. Israel kom upp. Det var farsan som tog upp det. Han komponerade just då ett mail till Lisa Bjurwald. I en fullsatt tunnelbanevagn fick jag möjlighet att säga det jag ville säga, och jag tänkte på alla dessa mobilsamtal som jag själv tvingats lyssna på. ”Lisa Bjurwald är vedervärdig. Hon är en hopplös rasist. Hon försvarar detta Israel som idag medvetet har bombat FN-högkvarter, sjukhus och ett mediacenter.”

Det kändes så bra att jag tog upp telefonen igen efter avslutat samtal med farsan. Ringde ett kort samtal till en vän bara för att få säga det igen. Fast denna gång kanske en aning mer nyanserat. Mer planerat. Först någon pliktskyldig fråga. "Läget?" För att få säga sanningen om apartheidstaten Israel och lade till vanliga fakta om Gaza: 50 % av invånarna i Gaza är under 15 år, med en efterföljande retoriskmoralisk fråga: Hur ser deras framtid ut? Jag förklarade också att det var Israel som brutit vapenvilan då man dödat några palestinier i november. Att det ofta var just Israel som avbröt vapenvilan. Jag nämnde även Västbanken och hur ockupationen där utökades. Att palestinierna var statslösa, men det var om Israels rätt till existens som liberalerna ständigt pratade om fastän Israel existerar. Sen lade jag på i örat på en förvånad vän, och i ärlighetens namn, antagligen ganska ointresserad vän. Andades ut, ilskan hade fått sippra ut efter denna terapisession . Såg mig lite försiktigt om i vagnen. Fanns det några Israel-vänner? Säg något. Kom då. Säg något, så ska jag ta kampen, jag ska inte ta några levande, inte be om ursäkt, jag tänker inte backa, tänker inte erkänna Israels rätt att existera – inte förrän den dagen Palestinierna är fria. Du, Israel-vän, ska få äta upp dina argument tills du mår illa av dina arguments bristande näring. För socialarbetaren i mig hade slutat arbeta klockan fem. Men ingen tog upp min utmaning.

Sen ringde någon annans telefon. - Jag är vid Fridhemsplan. Jag ringer tillbaka när jag börjar närma mig.

(Ett oroväckande nästa steg är att låtsas tala i telefon, men då är man farligt nära gränsen till nervöst sammanbrott... Så, nej, det är inget alternativ.)

Ali Abunimah om Israelvalet. Anekdotiskt men upplysande är citatet där fredsduvan från arbetarpartiet Barak vill visa att Lieberman inte är så hård som han vill utge sig för med följande fråga: "Vem har han någonsin skjutit?"

Godnattsagor Inifrån Fängelset

Det värmde så i mitt hjärta när min pappa läste för mig, så jag skulle gärna vilja att pappa läste fler fotbollssagor för mig. ”

”Därför att Maria lyssnar på sin pappa varje kväll och han säger Godnatt till henne. Det känns nästan som att han är hemma och inte så långt borta.”

Ett fängelsestraff straffar inte bara den som ska avtjäna straffet på anstalt utan straffar även familjen. Om den som atvjänar straffet även har barn så blir detta ännu tydligare. Barn som får sina föräldrar tagna ifrån sig på det viset kan på olika sätt drabbas av psykiska problem. (Jag har även hört skrämmande exempel på hur själva gripandet kan gå till, där polisen överhuvudaget inte lägger en tanke i onödan på den skada man åsamkar barnen.* Ett exempel handlade om en 15-årig flicka som blev lämnad ensam i lägenheten efter att föräldern greps, och det tog en månad innan flickan fick veta vad som hänt med föräldern.)

Därför är initiativet med ett projekt som sker mellan Malmö Stadsbibliotek och den ideella organisationen Bryggan mycket lovvärt. Det handlar om frihetsberövade föräldrar som kan läsa in sagor till sina barn. Det övergripande syftet med projektet är att stärka relationen mellan barn och förälder och därmed minska de negativa effekter som uppstår i och med fängelsestraffet.

http://www.godnattsagorinifran.blogspot.com/

* Seminarium med Annelie Björkhagen-Turesson, doktorand, socionom och familjeterapeut som kommer med en doktorsavhandling i februari. "Mor i fängelse. En analys av barns resiliensprocess och mödrars moderskap utifrån deras berättelser."

onsdag 11 februari 2009

I Genren; "Nämen Det Var Ju Oväntat", Har Vi Nu Kommit Till: Kristdemokraterna Välsigne Kapitalisterna!

Säg mig är ni förvånade?

Nu säljer Mats Odell bolaget (Carnegie - min kommentar) vidare till andra privatkapitalister. Staten gick alltså in, rensade upp i problemet och lämnar nu över de positiva värdena till likasinnade aktörer på finansmarknaden, så att dessa kan spela vidare. Skattebetalarna och det offentliga får ta riskerna och notan, finanshajarna får bonusar och värdepapper. Spelet går vidare. (Esbati)

Säg mig: trillade ni av stolen av förvåning när ni läste det ovan? Stannade hjärtat för ett ögonblick, ni tänkte: det kan inte vara sant? Inte?

(Inom parentes sagt: Imorgon ska jag själv fortsätta att arbeta inom socialtjänsten med hemlösa på min arbetsplats. Stockholm hade som stad ett stort budgetöverskott i år. På vår arbetsmässigt tungt belastade arbetsplats, Enheten För Hemlösa, ska vi göra besparingar på mellan 8-10 miljoner kronor. En väldigt stor besparing för oss. Några av de som söker hjälp de närmaste dagarna kommer säkert att få avslag på sina ansökningar om SL-kort. Kanske åker de dit i någon kontroll. Får böta. Men vi har ju i varje fall lyckats sänka skatterna i Stockholm. Och då kan ju en och annan borgerligt lyckad individ kanske köpa Situation Stockholm av någon som ser moraliskt acceptabel ut - och som inte luktar sprit- gud bevare- och så att säga dra sitt strå till stacken för att hjälpa till. Och sen kanske lägga tidningen, oläst, men i vart fall genombläddrad på köksbordet där hemma.)

"Intresset ljuger inte"

ur Johan Jönsons "Nu är skit". Ur DN:s serie om ”Typiskt 00-tal.” 090211

...decennium spelar ingen roll: intresset ljuger inte. ”Det nya arbetarpartiet” visade sig – bakom slagordens språkspel – vara en parodiskt övertydlig agent för ett nygammalt disciplinsamhälle: den som inte lönearbetar, ska inte heller äta, snarare ätas, idisslas och spottas ut. Fatta vulgosvettigt lågutbildade fetto du måste ta vilket jävla skitjobb som helst typ varsomhelst...

"Jag lever inte här, är bara skriven här. "

ur Johan Jönsons "Nu är skit". Ur DN:s serie om ”Typiskt 00-tal.” 090211


...moderatstaden Stockholm nu en plats varifån nästan ingenting estetiskt intressant kommer. Som svag, konkurrensoduglig och relativt fattig är det mycket svårt och ofta direkt äckligt att bo här. Jag lever inte här, är bara skriven här. Man blir paranoid, eftersom man, trots segregeringen, vet att man är omgiven av en sorts spökaktiga och fientliga hybridfigurer, en dominant sammansmältning av självgod borgerlighet och juridisk person, utrustade med förenklade f-skattesedlar och Hobbeska begär. De utgör en form av mycket kompetenta konsumenter, högutbildade kunder. De har en suverän självuppfattning, inkarnerar en sorts liberal metafysik, trots den påtagliga estetiska obildningen och kan verkligen betala för sig. De kräver och förväntar sig omfattande service: av butiksbiträden, av hantverkare, av vårdpersonal, av dagispersonal, av lärare, av omsorgspersonal, av barnflickor, av städarna i sitt hem, av servitriser, av poliser, av väktare, av politiker, av tjänstemän, av böcker, av kultursidor. Det är därför de hatar lapplisor så självklart och intensivt. Lapplisor ger ingen service till den monadiske konsumenten, utan påminner tvärtom, som ett demokratiskt nej, om det bortträngt men alltid återkommande reala, eftersom de tjänar det kollektiva...

tisdag 10 februari 2009

Motståndsarmén Mot Allt

LRA (Herrens motståndsarmé) fortsätter sina räder. Minst 6 döda, minst 21 kidnappade. Och detta skapar nya flyktingströmmar. Herren ger, och herren tar. Men vad ger han egentligen? Vad ger han? Blanka fan i.

Blanka fan i.

"...det kunde vara fint om statsministern i sina tal kunde be Gud välsigna landet,"

Ah… det är som när Cartman* fick en humorknäpp. Han hade helt enkelt varit med om det absolut roligaste någonsin. Han kunde inte längre skratta. Så känns nästan det här. (Även i det här fallet verkar arslet ha bytt plats med huvudet.) DN. Amen.

Fotnot: Försökte verkligen komma på en riktigt "komisk" titel på detta inlägg, men jag kände att ett äkta citat var roligast.

*Cartman från South Park

söndag 8 februari 2009

Birgitta Ohlsson Och Vad Som Upprör En Liberal

Birgitta Ohlsson var idag uppriktigt moraliskt indignerad över att en smällare detonerade under sin demonstration för att Israel ska ha rätten att massmörda palestinier när det behagar Israel och att de ska ha rätten att göra detta utan att någon lägger sig i. Hon talar om yttrandefrihet, hon talar om demokrati, hon talar om mänskliga rättigheter. Men hon nämner inte palestiniernas rättigheter. Palestinierna är inte individer i hennes ögon, de är vägbulor i marken på deras roadmap to peace. Hon är mer upprörd över att en smällare detonerade än över att över 1300 palestinier miste sina enda liv under 22 dagars Israeliskt så kallat självförsvar. De dödade palestinska barnen har knappt hunnit begravas när Birgitta Ohlsson står och håller ett hyllningstal till Israel.

Hon säger att hon står bakom tvåstatslösningen. Men det är Israel som inte låter palestinierna få sin stat. Det är Israel som ockuperar Palestina. Det är Israel som bygger ut sin ockupation på Västbanken och kväver Gaza. Den tvåstatslösning som Israel officiellt erbjuder är en palestinsk stat med begränsat självstyre.

Det är ett brutalt, självutlämnande, osentimentalt budskap hon ger: palestinierna är untermensch, inte värda något av det hon talade om: allt är bara tomma ord när det kommer till palestinerna. Eftersom skulden läggs på de etniskt rensade, de ockuperade, de belägrade, och hon demonstrerar för Israel, så demonstrerar hon för kolonisatörens rätt att förtrycka. Så talar en person som tidigare tycker vi talat för mycket om kolonialism.

Israel existerar som stat. Det väl palestinierna så väl. Det är Israel som attackerar dem. Med F-16, apache-helikoptrar och tanks. De vet mycket väl att Israel existerar. Det är Israel som förnekar de sin vardag. Palestinierna vet alltför väl att Israel existerar. Det är staten Israel som bestämmer över dem. Det är mot staten Israel deras motstånd riktas. Så palestinierna vet mycket väl att Israel existerar. När de begraver sina döda vet de mycket väl att staten Israel existerar. De behöver inte bli påminda om det. De vaknar varje dag upp till den verkligheten. Endast i deras drömmar existerar deras frihet.

Det är Palestina som idag inte existerar som stat. Kan någon påminna Birgitta Ohlsson om det?

Ett Namn Dedicerat Till Lisa Bjurwald

Här får du ett namn, Lisa Bjurwald, att ta till dig:
Ahmad A’dnan Ash-Sheikh Yousef, 13 år och kidnappad av ockupanter. Detta skedde när han lekte framför sina föräldrars hus i en förort till Tulkarem, som ligger på Västbanken, där alltså de av väst deklarerat goda infödingarna bor. Soldaterna gjorde vänskaplig och festlig entré genom att avfyra ammunition och ljudbomber. Varför dedicerar jag detta namn till Lisa Bjurwald? Jo, för en tid sedan publicerade Lisa Bjurwald en vädjan om att frige den av palestinierna tillfångatagna soldaten Gilad Shalit. Det var en biblisk vädjan med ett citat ur bibeln: "Dina barn skola återvända tillbaka till sitt land." Vart pojken är förd vet man vid pressmeddelandets publicering inte. Eller när han får återvända tillbaka till sitt land.

I Israeliska fängelser sitter för närvarande 548 palestinier som är fängslade utan att rättegång har hållits. 42 av dessa individer (för att tala ett språk som liberaler förstår, även om det kanske förvirrar de stackars själarna när jag hävdar att även palestinier är individer med namn) har hållits i fängelse i över 2 år. Detta kan man göra därför att man inte anser att palestinierna har samma rättigheter som andra människor.

Problemet är inte en specifik form av rasism, anti-semitismen. Det är rasismen som förnekar den andres lika värde och rättigheter som är problemet. Så länge inte palestiniernas rättigheter är säkrade, är det inte anti-semitism, vi borde tala om först och främst. Det är all den rasism som på daglig basis förödmjukar och bestraffar palestinierna som vi ska tala om. Om vi ska bekämpa anti-semitism och rasism, då ska vi börja värdesätta alla människors lika värde. Bekämpandet av anti-semitismen måste göras samtidigt som man bekämpar den Israeliska rasismen. Man kan inte bekämpa anti-semitismen utan att samtidigt bekämpa rasismen.

Så, därför dediceras namnet Ahmad A’dnan Ash-Sheikh Yousef till Lisa Bjurwald.

söndag 1 februari 2009

Tio Skäl Till Varför Kongo Är Världens Farligaste Plats För Kvinnor

"It is more dangerous to be a woman than to be a soldier right now." Ett citat hämtat ur den här artikeln om varför det är så farligt att vara kvinna i Kongo.

De tio nämnda skälen är: Plundrande säkerhetsstyrkor, laglösa miliser, en kultur av straffrihet, naturresursernas förbannelse (We are cursed because of our gold. All we do is suffer. There is no benefit to us.” ), fattigdom (“My job is to beg.” ), en kollapsad hälsovård, interna flyktingströmmar, ett raserat utbildningssystem, ojämlikhet mellan könen och passivitet från Kongos regering och det internationella samfundet när det gäller att skydda kvinnorna i Kongo från alla övergrepp.

Det kan tilläggas att Kongo för närvarande är vid en form av vägkorsning. Gripandet av rebelledaren Laurent Nkunda var kanske ett steg på rätt väg. Men det har inte stoppat övergreppen mot civilbefolkningen och det riskerar att fortsätta. Dessutom måste Rwandas trupper ut ur Kongo, även om gripandet av Nkunda varit ett samarbete mellan Rwanda och Kongo.

Men mitt i allt elände finns det ändå så mycket solidaritet mellan människor i Kongo, där fattiga människor tar emot flyktingar i sina egna hem.

Battle Of The Morons: Januari 2009

Välkomna till Battle Of The Morons. Januari månad år 2009.

Det finns dumhet som bekämpas på daglig basis. Människor världen över försöker avslöja makthavares juridiska och moraliska nakenhet och rena idioti. Det finns en dumhet som aldrig får vagga oss till ro genom distanserad ironi och sedan lämnas därhän, som om det inte spelade någon större roll. Sedan finns det dumhet som bekämpas i en intern kamp. Som här. I Battle Of The Morons.

De 8 finalisterna är George W. Bush som möter sin fanatiske Fan-club ordförande i Sverige, Dick ”Bagdad Bob den andre” Erixon. Fredrik Malm, några delar folkpartist, några delar sverigedemokrat och några delar klåpare möter Tzipi Livni, apartheidstaten Israels utrikesminister omtyckt av en företrädesvis vit, liberal elit. I den tredje kvartsfinalen möts Richard Williamson, katolsk förintelseförnekandebiskop nyligen förlåten av den lika katolska Påven (jag är inte anti-katolik), och, "journalisten" Dilsa Demirbag-Sten. I den fjärde kvartsfinalen möts, dessvärre, en nuvarande minister Nyamko Sabuni och en; dess bättre: före detta, minister Erik Åsbrink.

Kvartsfinal ett:

För lite mer än en vecka sedan blev, till omvärldens illa dolda förtjusning, George W. Bush av med sin presidentpost. George W. Bush har därför hållit en del avskedsintervjuer och presskonferenser där han beretts möjlighet att sammanfatta sitt presidentskap och ge sin syn på eventuella misstag. Han har förklarat att det är en sak han ångrade och det var ”mission accomplished” banderollen på det där hangarskeppet. Det ångrar han. Eller med hans egna ord: "It sent the wrong message. We were trying to say something differently," Efter 8 år av väldokumenterat elände, med misstag som finns i böcker tjockare än Bibeln, så var det enligt honom själv just det som blev fel (och att han ibland använde sig av fel retorik).

I övrigt handlar det om en del ”besvikelser”. Abu Ghraib var en ”besvikelse”. Besvikelse är onekligen något man känner inför något andra gör. Själv skulle jag använda ordet besvikelse om att AIK häromdagen förlorade en relativt betydelselös match mot jumbogänget Nybro i ishockey. Det var en besvikelse. ”Besvikelse” är det du känner när någonting går fel på grund av olyckliga omständigheter eller för att någon annan har gjort fel. Och det är att lägga ifrån sig ansvaret på andra. Detta är denna president som …

...hans kvartsfinalmotståndare i Battle Of The Morons , Dick Erixon, försvarar och beundrar reservationslöst. Dick har även varit en oförtröttlig, lögnaktig, propagandamaskin för Israel. (Finns för övrigt Dick Erixon? Eller är han lite som den där jobbiga Robert i Boxer-reklamen? Jag har sett Dick på TV, men jag har även sett Robert på TV.) ”Men är det inte mer krig och elände som Bush har skapat? Nej. Fredsforskarna är samstämmiga: det pågår färre krig i världen nu än det gjort på 50 år. Inte sedan 1960 har antalet krig varit så få som nu.”
Domarna är samstämmiga. Din bristande logik förtjänar kvartsfinalplatsen och en motbild. Man kan säga att ju mindre intresserad Bush varit av diverse regioner, desto fredligare har det varit där.

Resultat: Erixon får trots allt foten, Bush skor sig på sin egen inkompetens och haltar vidare. One moron left behind.

Kvartsfinal 2:
Fredrik Malm – som har haft en tung period med att försvara Israel – även om Israelvännerna sällan behöver lägga ned särskilt mycket tid eller tankekraft på sina inlägg eller argument, då de med stor sannolikhet är botar allihop. Han har använt ett av de mer korkade argumenten när det gäller att försvara Israel (notera även den sverigedemokratiska källan han använder sig av, med det mest orwellska namnet på en blogg genom tiderna- , lite som om jag skulle döpa om min blogg till Paolo Pissoffis manifest för sionismen):
Bloggen Fred i Mellanöstern konstaterar att Gaza stad är mindre tätbefolkad än Umeå och att Gazaremsan är mindre tätbefolkad än både Monaco och Köpenhamn. Faktum är att Monaco är fyra gånger så tätbefolkat som Gaza. Detta kontrasterar starkt mot den medierapportering vi möter.”

Det är mycket oklart vad man vill säga med detta argument. Utom att det är ett präktigt självmål. Fredrik ”USA in i Iran” Malm gjorde även följande verklighetsfrånvända kommentar: ”Jag tvivlar på att Israel bombar annat än militära anläggningar”.

Hans motståndare är dock en mycket svår motståndare: Tzipi Livni är trots allt utrikesminister för det land Fredrik Malm gärna ägnar sig åt gratispropaganda för.
Det finns ingen humanitär kris i Gaza-remsan och därför inget behov av en humanitär vapenvila.” sade Tzipi Livni om ett område som var i humanitär kris innan Israel började bomba sönder ghettofängelset.

Resultat: Tzipi Livni marscherar välförtjänt mot semifinal. Fredrik Malm får väl sätt in Livni i sin startelva i fotboll. Livni skulle säkert uppskatta den sortens humor.

Kvartsfinal
3.
Biskopen, Richard Williamson, som förnekade förintelsen. Behöver egentligen knappast kommenteras. Dock: det borde finnas ett speciellt helvete för förintelseförnekare. Särskilt såna som tror på Gud och uttalar sig om bristen på historiska bevis för att förintelselägren existerat. ”Jag anser att de historiska bevisen starkt talar emot att sex miljoner judar avsiktligt skulle ha gasats ihjäl i gaskammare, som en avsiktlig policy från Adolf Hitlers sida.”

Dilsa Demirbag-Sten för sin besynnerliga retorik, där hon i grund och botten försöker göra kritik mot Israel till anti-semitism och därmed använda Israel-vännernas klassiska om än sönderutnyttjade triumfkort. Hon hävdar: ”Som fri skribent tar jag mig rätten att inte välja sida i konflikten utan ta ställning för ökad demokrati och mot antisemitism. Det behövs i dessa dagar, med en finanskris som kommer att piska upp stämningarna än mer.”
Kanske är det här läge att stanna upp och fråga sig: vem i all sin dar har skyllt finanskrisen på Israel eller judarna? Mer än Dilsa alltså. Sen vet jag inte vem hon försöker lura med att hon inte har valt sida i konflikten. Mer än sig själv alltså.

Resultat: Williamson går vidare på grund av sin historiskt bevisade okunskap och sin verkliga existerande antisemitism. Så Dilsa har naturligtvis rätt i att antisemitismen fortfarande existerar och är ett hot.

Kvartsfinal 4:

Nyamko Sabuni – för att hon anser att det i sak inte spelar någon roll om en vetenskaplig rapport är korrekt gjord eller inte, så länge budskapet i rapporten passar hennes agenda.

Det är väl bra om forskare granskar varandra. Den diskussionen ska jag som politiker inte lägga mig i. Men den vetenskapliga debatten får inte överskugga det faktum att det finns barn och kvinnor som förtrycks och trakasseras av ett antal radikala personer i Rosengård, säger demokratiminister Nyamko Sabuni (FP) till TT med anledning av debatten om rapporten om radikal islamism.

Oväntad kvartsfinalist är Erik Åsbrink, försäkringskassans ordförande. Åsbrink, som i SVD försöker förklara hur man ska lösa problemen på försäkringskassan. Missnöje råder där för att personalen på försäkringskassan helt enkelt inte hinner göra ett tillräckligt bra jobb vilket drabbar de sökande, och där arbetsmiljön bedöms vara undermålig vilket gör att många vill sluta enligt en studie från fackförbundet ST. Åsbrink: “Vi kan ännu inte säga vad som krävs. Men vi har redan minskat personalen från 17000 till 13000.”

Detta är rent borgerlig tänk och en borgerlig logik. Men onekligen komisk sådan. Man lever i något konstant nu, där man inte kan tänka sig, att besparingar nu, kan bli dyra samhällskostnader sen. Men det är sant. Om man vill få så lite missnöjd personal som möjligt kanske man ska minska personalen med ytterligare 13000.
(Vän Av Ordning skulle kanske hellre placera socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson, som verkar rätt nöjd med handläggningstiderna på FK och som skyller ifrån sig vad gäller själva problemen, på den här kvartsfinalplatsen, men icke så, ty jag nominerar som jag vill. Däremot borde hon avgå. Fortare än det tar att handlägga ett ärende.)

Resultat: Nyamko är förvisso inget vidare som politiker, men det är en bra förutsättning för att gå vidare i den här tävlingen.

Semifinaler:
Bush Vs. Tzipi.
Det vore att missunderskatta Bushs klåparaktighet och allmänna idioti att låta Livni vinna.

Williamson Vs. Nyamko.
Resultat: Williamson är den större knäppskallen. Det går inte att förneka.

Final:
George W. Bush avgår med segern i Battle Of The Morons - Januari. Hans okunskap har drabbat fler människor. Hans enastående självbedrägeri är helt enkelt outstanding. Amen.

Han får en gyllene vänstersko i förstapris. Grattis. Gå nu. Go away! Shoo.

The Great Battle Of Booksales

Ann Coulter och Bill O`Reilly, dessa två intellektuella giganter i en debatt av stor betydelse.

Skon Som Klämmer

Enligt vissa källor tror Dick "Bagdad Bob den andre" Erixon att denna sko är till George W. Bushs ära och att detta är beviset för att Bush nu håller på att omvärderas även i Irak.*



* Det skrämmande med det här är att jag vet inte om det jag nu skrivit är ironi eller ren och skär sanning.