I magasinet Filter gjordes en intervju med Carola där hon berättade att: "Jag upplevde hur Jesus sade till mig: 'Let me love you like that. I want to be the lover of your soul.' Jesus vill vara min själs älskade. Ibland kan jag nästan känna honom."
En läsare mailade in en fråga. Undrade hur det kom sig att Carola fick svar på engelska av Jesus.
Tydligen hade reportern faktiskt ställt den frågan. Carolas svar:
”Jag vet faktiskt inte, kanske för att jag var utomlands.”
Jesus christ... Vilken tur att det inte var rena rama grekiskan. Och vilken himmelsk tur att hon besökte ett land där de talar engelska. Kan Jesus för övrigt Carolas förstaspråk: rappakalja? Dum fråga. Jesus kan väl alla språk.
Källa: Arbetaren pappersupplaga samt google och då följande: en Dagen-blogg och en annan blogg. The One and Donny.
tisdag 28 april 2009
måndag 20 april 2009
Angående Israel och Rasism: Ett Brev Från En Anti-Apartheidkämpe
My dear Palestinian brothers and sisters, I have come to your land and I have recognized shades of my own. My land was once one where some people imagined that they could build their security on the insecurity of others. They claimed that their lighter skin and European origins gave them the right to dispossess those of a darker skin who lived in the land for thousands of years. I come from a land where a group of people, the Afrikaners, were genuinely hurt by the British. The British despised them and placed many of them into concentration camps. Nearly a sixth of their population perished.
Then the Afrikaners said, ‘Never again!’. And they meant that never again will harm come unto them with no regard to how their own humanity was tied to that of others. In their hurt they developed an understanding of being’s God chosen people destined to inhabit a Promised Land. And thus they occupied the land, other people’s land, and they built their security on the insecurity of black people. Later they united with the children of their former enemies – now called “the English”. The new allies, known simply as ‘whites’, pitted themselves against the blacks who were forced to pay the terrible price of dispossession, exploitation and marginalization as a result of a combination of white racism, Afrikaner fears and ideas of chosenness. And, of course, there was the ancient crime of simple greed.
I come from Apartheid South Africa.
Läs resten: Farid Esacks öppna brev.
Här ett annat läsvärt inlägg om Israel och deras tal om fred.
The Israelis have offered the Palestinians many types of "peace." Their first attempt to reach out to the Palestinians was in 1948 with an offer of a "racist peace." Ethnic cleansing was the basis of a "racist peace" where Zionist terrorists drove out two thirds of the Palestinian population from their homes. Its logic was that expulsion would end strife between Zionists and Palestinians (by eliminating one side) enabling the Zionists to enjoy peace in an ethnic Jewish haven. The Palestinians, stubborn as they were, refused a racist Zionist state as the basis for "peace."
Israels uppenbara rasism kommer bli deras fall. Hoppet måste stå till ett land, öppet för alla religioner.
Then the Afrikaners said, ‘Never again!’. And they meant that never again will harm come unto them with no regard to how their own humanity was tied to that of others. In their hurt they developed an understanding of being’s God chosen people destined to inhabit a Promised Land. And thus they occupied the land, other people’s land, and they built their security on the insecurity of black people. Later they united with the children of their former enemies – now called “the English”. The new allies, known simply as ‘whites’, pitted themselves against the blacks who were forced to pay the terrible price of dispossession, exploitation and marginalization as a result of a combination of white racism, Afrikaner fears and ideas of chosenness. And, of course, there was the ancient crime of simple greed.
I come from Apartheid South Africa.
Läs resten: Farid Esacks öppna brev.
Här ett annat läsvärt inlägg om Israel och deras tal om fred.
The Israelis have offered the Palestinians many types of "peace." Their first attempt to reach out to the Palestinians was in 1948 with an offer of a "racist peace." Ethnic cleansing was the basis of a "racist peace" where Zionist terrorists drove out two thirds of the Palestinian population from their homes. Its logic was that expulsion would end strife between Zionists and Palestinians (by eliminating one side) enabling the Zionists to enjoy peace in an ethnic Jewish haven. The Palestinians, stubborn as they were, refused a racist Zionist state as the basis for "peace."
Israels uppenbara rasism kommer bli deras fall. Hoppet måste stå till ett land, öppet för alla religioner.
Chávez Ger Obama Lite Lästips
Hugo Chávez ger Barack Obama en bok väl värd att läsa. Eduardo Galeanos "Latinamerikas Öppna Ådror". För övrigt en bok jag kan rekommendera varenda jävel.The Guardian.
tisdag 7 april 2009
När Ett Löjets Skimmer Dras Över Kampen Mot Anti-Semitism
Ja, må då säga. Nu dras åter ett löjets skimmer över kampen mot anti-semitismen. Och varför då? Därför att Israel-vännerna har gett upp. Man tror att anti-semitismen är antingen evig och oföränderlig, och oövervinnerlig. Eller så ser man det som ett bra verktyg att försvara Israel med. Men det finns inget större intresse av att de facto bekämpa anti-semitismen. Man har inga egentliga förslag på hur anti-semitismen ska bekämpas. (Och man trivialiserar anti-semitismen genom att koppla den till Israel-kritik.) Istället försöker man bara hitta nya bevis för anti-semitismens existens, gärna upplysa oss alla om att den tilltar i omfång. Och alltid där det finns Israel-kritiker. Det innebär att man kan liera sig med rasister så länge dessa står på Israels sida. Det är därför ganska självklart att kampen mot anti-semitism inte kan föras av Israelvänner. Men inte bara därför. Sionismen måste ses för vad den är. Ett misslyckande, en kolonial ideologi som ökar rasismen och anti-semitismen. Naturligtvis finns det sionister som inte kan betecknas som rasister, men däremot, är det en skrämmande tanke bakom. (Och förvisso onekligen en skrämmande verklig historia bakom.) Judar kan inte leva i fred med andra. Men detta går ju. Men för Israel-vännerna finns inget sätt att bekämpa anti-semitismen, och därför måste Israel med varje medel försvara sig, och det försvaret är med våld. Det är en beklämmande tanke.
Avsaknaden av analytisk förmåga är frapperande hos Israel-vännerna. Därför verkar det som om liberaler försvarar Israel utifrån en form av anti-rasistisk, historielös, uppgivenhet. Men försvaret av Israel sker även utifrån en rättighetsteori byggd på en variant av nedsippringsteorin: Israel ska först och främst skyddas, som stat. När staten Israel, den starkare parten i "konflikten", fått sitt, det de begärt, ska sedan palestinierna få sina rättigheter. Detta kan tydligt illustreras av när liberaler som Birgitta Ohlsson fokuserar först och främst på det faktum att de etniskt rensade palestinierna till och med måste erkänna Israels rätt att existera innan hon börjar arbeta för att trycka på att Israel måste tillåta palestinierna att få sin stat. (Alltså något utöver att bara erkänna det faktum att staten Israel existerar, något knappast någon palestinier förnekar.) Birgitta Ohlsson har inte lagt ned någon kraft alls på att kämpa för att palestinierna ens ska få en stat till att börja med. Att bara slänga sig med uttrycket: ”Jag är för en fredlig tvåstatslösning” blir enbart till en tom fras. Det betyder ingenting, när hon i samma stund hyllar en stat som utökar ockupationen och försvårar tvåstatslösningen.
Det bör sägas om och om igen. I kampen mot alla former av rasism, där ingen rasism ska anses värre än en annan, ingår att aldrig sluta kritisera Israel och sionismen (detta samtidigt som man också bör förstå varför sionismen existerar och varför den fått en sådan styrka – nämligen genom reell europeisk anti-semitism). Det är också uppenbart att det är upp till Israel-kritikerna att ta upp kampen mot anti-semitismen då Israel-vännerna drar ett löjets skimmer över anti-semitismen och den anti-rasistiska kampen.
Ps! Dock måste även Israel-kritiker vara på sin vakt. Därute finns de rena anti-semiterna. Som ser judarna och judendomen som fienden. Det är av oerhörd vikt att vara på sin vakt mot rasister och konspirationsgalningar. (Under en protest mot Israel kunde man tydligt se hur några konspirationsgalningar tagit plats i tåget med nine-eleven was an inside-job banderoller. De har palestinierna ingen nytta utav. )
Avsaknaden av analytisk förmåga är frapperande hos Israel-vännerna. Därför verkar det som om liberaler försvarar Israel utifrån en form av anti-rasistisk, historielös, uppgivenhet. Men försvaret av Israel sker även utifrån en rättighetsteori byggd på en variant av nedsippringsteorin: Israel ska först och främst skyddas, som stat. När staten Israel, den starkare parten i "konflikten", fått sitt, det de begärt, ska sedan palestinierna få sina rättigheter. Detta kan tydligt illustreras av när liberaler som Birgitta Ohlsson fokuserar först och främst på det faktum att de etniskt rensade palestinierna till och med måste erkänna Israels rätt att existera innan hon börjar arbeta för att trycka på att Israel måste tillåta palestinierna att få sin stat. (Alltså något utöver att bara erkänna det faktum att staten Israel existerar, något knappast någon palestinier förnekar.) Birgitta Ohlsson har inte lagt ned någon kraft alls på att kämpa för att palestinierna ens ska få en stat till att börja med. Att bara slänga sig med uttrycket: ”Jag är för en fredlig tvåstatslösning” blir enbart till en tom fras. Det betyder ingenting, när hon i samma stund hyllar en stat som utökar ockupationen och försvårar tvåstatslösningen.
Det bör sägas om och om igen. I kampen mot alla former av rasism, där ingen rasism ska anses värre än en annan, ingår att aldrig sluta kritisera Israel och sionismen (detta samtidigt som man också bör förstå varför sionismen existerar och varför den fått en sådan styrka – nämligen genom reell europeisk anti-semitism). Det är också uppenbart att det är upp till Israel-kritikerna att ta upp kampen mot anti-semitismen då Israel-vännerna drar ett löjets skimmer över anti-semitismen och den anti-rasistiska kampen.
Ps! Dock måste även Israel-kritiker vara på sin vakt. Därute finns de rena anti-semiterna. Som ser judarna och judendomen som fienden. Det är av oerhörd vikt att vara på sin vakt mot rasister och konspirationsgalningar. (Under en protest mot Israel kunde man tydligt se hur några konspirationsgalningar tagit plats i tåget med nine-eleven was an inside-job banderoller. De har palestinierna ingen nytta utav. )
lördag 4 april 2009
Klassamhällets Ofrånkomliga Prioriteringar
När Katrina slog till i New Orleans så var alla i teorin i lika stor fara. Rika, fattiga, vita och svarta. Men, som en klasslag, som en "raslag", så blir det i praktiken inte så. "Vi har en benägenhet att föreställa oss naturkatastrofer som på något sätt opartiska, slumpartade. Ändå har det alltid varit så: fattigt folk är i fara. Det är innebörden i att vara fattig. De är farligt att vara fattig. Det är farligt att vara svart. Det är farligt att vara latino." (Martin Espada, professor i engelska).
När nu det dykt upp en ekonomisk kris, som också verkar analyseras utifrån att det är en naturkatastrof, snarare än ett systemfel, så vet vi vilka som kommer att drabbas hårdast. De fattiga. Invandrarna. De icke-vita. Som också riskerar att bli syndabockar.
Stockholm Stad var en välmående stad. Ja, är en välmående stad. Rik som fan. Men den krävde och kräver ekonomiska besparingar inom stadens socialpolitik. Så det har gjort att de olika stadsdelarna har besparingar att göra samtidigt som man ska hjälpa de fattigaste i samhället. De mest utsatta. Staden har istället prioriterat sänkta skatter. Nu kommer det sociala att tvingas till besparingar för att det är dåliga tider på ingång.
Att spara pengar är som det står på kultursidorna i Aftonbladet att slösa på människor.
Dan Josefsson:
Den svenska regeringen lever helt enkelt kvar i 1980-talets utbudsekonomiska teori, det vill säga i tron på att kriser kan övervinnas genom sänkta löner, massarbetslöshet och fattigdom. Paul Krugman kallar detta för en ”sjuk doktrin som skulle ha haft föga inflytande om den inte appellerat till redaktörers och rika mäns fördomar”. I Sverige styr denna doktrin regeringens krishantering.
Men denna doktrin uppskattas av det svenska folket. Fast är det så märkligt? Ekonomifrågorna har hanterats och kommenterats nyliberalt av ekonomisidorna i dagspressen och på A-ekonomi på TV i många år nu. Man har inte haft många rätt, men eftersom det aldrig ifrågasatts och alternativa förklaringar aldrig getts har marknaden blivit en form av naturlag. Och när den inte fungerar som den ska. Då måste det vara en naturkatastrof. Där i teorin alla drabbas. Men i praktiken framförallt de fattiga.
När nu det dykt upp en ekonomisk kris, som också verkar analyseras utifrån att det är en naturkatastrof, snarare än ett systemfel, så vet vi vilka som kommer att drabbas hårdast. De fattiga. Invandrarna. De icke-vita. Som också riskerar att bli syndabockar.
Stockholm Stad var en välmående stad. Ja, är en välmående stad. Rik som fan. Men den krävde och kräver ekonomiska besparingar inom stadens socialpolitik. Så det har gjort att de olika stadsdelarna har besparingar att göra samtidigt som man ska hjälpa de fattigaste i samhället. De mest utsatta. Staden har istället prioriterat sänkta skatter. Nu kommer det sociala att tvingas till besparingar för att det är dåliga tider på ingång.
Att spara pengar är som det står på kultursidorna i Aftonbladet att slösa på människor.
Dan Josefsson:
Den svenska regeringen lever helt enkelt kvar i 1980-talets utbudsekonomiska teori, det vill säga i tron på att kriser kan övervinnas genom sänkta löner, massarbetslöshet och fattigdom. Paul Krugman kallar detta för en ”sjuk doktrin som skulle ha haft föga inflytande om den inte appellerat till redaktörers och rika mäns fördomar”. I Sverige styr denna doktrin regeringens krishantering.
Men denna doktrin uppskattas av det svenska folket. Fast är det så märkligt? Ekonomifrågorna har hanterats och kommenterats nyliberalt av ekonomisidorna i dagspressen och på A-ekonomi på TV i många år nu. Man har inte haft många rätt, men eftersom det aldrig ifrågasatts och alternativa förklaringar aldrig getts har marknaden blivit en form av naturlag. Och när den inte fungerar som den ska. Då måste det vara en naturkatastrof. Där i teorin alla drabbas. Men i praktiken framförallt de fattiga.
Apartheid Och Israel
Varför begreppet apartheid är applicerbart på Israel:
The analysis of Israel as an apartheid state has proven to be very important in several respects. First, it correctly highlights racial discrimination as a root cause of Israel's oppression of Palestinians. Second, one of the main effects of Israeli apartheid is that it has separated Palestinians -- conceptually, legally and physically -- into different groupings (refugees, West Bank, Gaza, within the "green line" and a host of other divisions within each), resulting in the fragmentation of the Palestinian liberation movement, including the solidarity movement. The apartheid analysis enables us to provide a legal and conceptual framework under which we can understand, convey and take action in support of the Palestinian people and their struggle as a unified whole. Third, and of particular significance to the solidarity movement, this legal and conceptual framework takes on the prescriptive role underpinning the growing global movement for boycott, divestment and sanctions against Israel until it complies with international law.
Läs hela här: Not an analogy: Israel and the crime of apartheid Hazem Jamjoum, The Electronic Intifada, 3 April 2009
The analysis of Israel as an apartheid state has proven to be very important in several respects. First, it correctly highlights racial discrimination as a root cause of Israel's oppression of Palestinians. Second, one of the main effects of Israeli apartheid is that it has separated Palestinians -- conceptually, legally and physically -- into different groupings (refugees, West Bank, Gaza, within the "green line" and a host of other divisions within each), resulting in the fragmentation of the Palestinian liberation movement, including the solidarity movement. The apartheid analysis enables us to provide a legal and conceptual framework under which we can understand, convey and take action in support of the Palestinian people and their struggle as a unified whole. Third, and of particular significance to the solidarity movement, this legal and conceptual framework takes on the prescriptive role underpinning the growing global movement for boycott, divestment and sanctions against Israel until it complies with international law.
Läs hela här: Not an analogy: Israel and the crime of apartheid Hazem Jamjoum, The Electronic Intifada, 3 April 2009
The Daily Show Om The Minuteman
Rekommenderar att av och till se The Daily Show på nätet. Man har varit systemkritiska under den pågående ekonomiska krisen på sitt karaktäristiskt humoristiska vis. Man lägger inte skulden på enskilda invider. Det här avsnittet, måndagen 30:e mars, har ett underhållande (men skrämmande) avsnitt (ca 9 minuter in i programmet) om The Minute Men. The Minuteman Project är de patrullerande vita US-amerikanerna som gör allt för att förhindra mexikaner att komma in i landet. (Om du själv vill vill arbeta för The Minuteman project bör du noga tillfoga i din CV att du är rasist.)
Nu när tiderna är sämre och blir sämre måste vi verkligen vara vaksamma mot rasismen. Men det kräver politiskt mod och politiska åtgärder. Inte bara att man uppmärksammar rasismen. Vänstern har ett ohyggligt ansvar i sina händer nu.
Nu när tiderna är sämre och blir sämre måste vi verkligen vara vaksamma mot rasismen. Men det kräver politiskt mod och politiska åtgärder. Inte bara att man uppmärksammar rasismen. Vänstern har ett ohyggligt ansvar i sina händer nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)