Det Som Händer I USA Drabbar Mellanöstern

Så här avslutar Per Ahlin på DN:s ledarsida idag sitt lilla ledarstick om mellanöstern:

Någon form av större amerikanskt initiativ i regionen är att vänta efter att Barack Obama svurit eden - dels för att han har möjlighet att åstadkomma något, dels för att han lär bli tvungen att agera. "Det som händer i Mellanöstern stannar inte i Mellanöstern", som Haass och Indyk uttrycker det.

Nej, det har vi sett alltför många exempel på.

Är inte detta fantastiskt? Det som händer i Mellanöstern stannar inte i Mellanöstern? Detta efter att man precis har fått läsa att någon större form av amerikanskt initiativ i regionen är att vänta. Och ett initiativ vi behöver därtill. Så hur pass bra har det gått hittils med alla initiativ tagna av USA? Är det enligt principen "skam den som ger sig"? Och vad är det som säger att Obama ska lyckas? Är det enbart för att han inte är Bush? Är det hans kvalifikation?

Är inte det fantastiskt? Efter århundraden av västerländsk kolonialism och imperialism, så kommer man fram till detta tråkiga konstaterande, att problem i mellanöstern smittar av sig till den övriga världen. Den Vite Mannens börda tar aldrig slut. Men hans skuld är inte hans.

Är inte detta fantastiskt? Ännu en artikel där råd tas från människor vars råd aldrig har fungerat hittils? Och som alla är pro-israeliska? (Och delvis därför aldrig fungerar.)

Det är i artikeln även värt att notera att man inte bedömer Israel/Palestina som något som går att lösa. Med andra ord kan den kollektiva bestraffningen av palestinierna fortsätta, ghettoiseringen av Gaza fortlöpa utan att detta omnämns någon gång av liberaler eller ses som det brott mot mänskligheten det faktiskt är (man väntar väl till någon eller några israeler dör.)

Hotet från Iran finns där, liksom ett instabilt Libanon och en djupfryst fredsprocess. Den tillträdande Obamaadministrationen måste därför ta ett helhetsgrepp, och den måste agera snabbt.

Och då blir slutsatsen att det är Israel/Syrien som ska prioriteras. Kanske för att det är den minst komplicerade delen. (Man måste å andra sidan börja någonstans.)

Är inte detta fantastiskt? Efter åratal av misslyckad US-amerikansk politik vill man ha mer av samma sak. Det finns inte heller någon egentlig plan över hur man ska lösa problemen. Men det spelar ingen roll. Men att Obama-administrationen inte kommer göra några egentliga förändringar i sin utrikespolitik är å andra sidan " a change you can believe in". För inte är jag förvånad.

Irak - Nu En Del Av USA, den 51:a Staten

Det finns helt enkelt en rätt simpel förklaring till följande citat, som gäller attacken mot Syrien...

"Look when you've got an opportunity, an important one, you take it."That's what the American people would expect, particularly when it comes to foreign fighters going into Iraq, threatening our forces."

...och det är att man nu räknar in Irak som USA:s 51:a stat. Man försvarar inte staten Irak, man försvarar delstaten Irak. USA:s soldater är inte längre främlingar, eller utlänningar i Irak, man är en del av Irak. Visst. Illa omtyckta kanske. Men det är som i USA. Polariserat. Man är vana med angry black men som bråkar inbördes, och dödar vita i de andra staterna i USA. Och Irak, är ju en purfärsk stat, det som händer i Irak och har hänt är väl bara lite födslosmärtor.

Via Pasteys Plats.