The US population elects its president, not the Master of the Universe. This seems to be understood nowadays in Russia, Asia, Latin America and the Muslim world. Only in Europe do we still need to decolonize our minds.
Varje dag nu. Varje dag kan jag i DN (men inte bara där) läsa om den stora vikten av valet av USA:s president. Om hur vi behöver USA. Om hur vi inte klarar oss utan USA. Om hur USA är demokratins förkämpe. Om hur vi behöver ett USA med en president som åtminstone lyssnar ibland på de andra. Om hur de " försämrade relationerna mellan USA och Europa är en av de mer tragiska följderna av Bushadministrationens arroganta framfart på världsscenen."
Varje dag nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En vän till mig hoppades på en McCain-seger bara för att han inte ville ge nykolonialisterna en ursäkt att återigen gå med i kolonialkriget mot fattigare länder och starta hyllningskören över USA på nytt.
Helt fel hade han inte.
Nej, däremot var det ur tre andra perspektiv en viktig seger:
1)Inrikespolitiskt för USA
2)Det faktum att denna gång ville en majoritet i varje fall ha en progressiv förändring (att de kanske blir besvikna är en annan sak)
3) Det ganska stora politiska engagemanget och den ideella gräsrotsrörelsens seger (även om det fanns på båda sidor och det i slutändan inte går att vinna utan kapitalet på sin sida).
Skicka en kommentar