söndag 12 oktober 2008

Om Anti-Semitismens Prioritering Och Begreppsförvirring

Ordfront ska ge ut Le Monde Diplomatique i en liten pocketversion fyra gånger om året. Det är en glädjande nyhet (250 kr kostar det.). ETC försökte för några år sedan. Då var det en stor och otymplig tidning. Men innehållet var bra. Jag gillar det internationella perspektiv som man kan få genom LMD.

Jag väljer att skriva om en artikel med anledning av en liten debatt som dykt upp hos Motbilder.
Tony Judt är med i det första svenska numret. Han skriver om ondskans problem och om den prioritering anti-semitismen har fått i västvärlden och vilka problem det kan leda till. Ett litet utdrag:

Jag är rädd för att två saker har hänt. Vi har lyckats förvirra ungdomen genom att framhäva det unika med Förintelsen från ett historiskt perspektiv och samtidigt konstant anropa det i samband med aktuella frågor. När vi skriker anti-semitism varje gång någon attackerar Israel eller försvarar palestinierna skapar vi cyniska människor.

Judarna i västvärlden möter inga hot eller fördomar som ens på långt håll kunde jämföras med dem som de drabbades av i det förflutna. Inte heller kan man jämföra dem med nutida fördomar mot andra minoriteter.

Tänk på följande övning: Skulle du känna dig trygg, accepterad och välkomnad som muslim eller illegal invandrare i dagens USA? Som ”paki” i England? Marockan i Holland? Som svarthyad i Schweiz? ”Främling” i Danmark? En rumän i Italien? En rom var som helst i europa? Eller skulle du inte känna dig tryggare, mer integrerad och mer accepterad som jude? Jag tror att vi alla vet svaret. I många av dessa länder, i Holland, Frankrike, USA, för att inte nämna i Tyskland är den lokala judiska minoriteten väl representerad inom affärslivet, media och konst. I inget av dessa länder är judarna stigmatiserade, utestängda eller hotade
.”

Detta senare är naturligtvis väldigt positivt. (Men visst finns anti-semitism kvar i europa och Sverige, det förnekar jag inte.) Vad Tony Judt pekar på i sin artikel är något som är ett mycket allvarligt problem, och något som jag själv har påpekat många gångar, är det faktum att prioriterandet av anti-semitismen framför andra ”rasismer” är livsfarlig. Man tar det dessutom ur sitt historiska sammanhang och placerar det i det nutida. Man förminskar världens övriga problem. När dessutom Israel-vännerna använder anti-semitism-kortet i försvarandet av Israels politik gör man sig skyldig till väldigt allvarliga misstag: man trivialiserar anti-semitismen. Man förminskar anti-semitismen. Dessutom skulle man ge anti-semitismen en form av alibi, om det vore så att Israel-kritiken verkligen handlade om anti-semitism. Därutöver existerar anti-semitismen även bland högerkristna Israel-vänner. Denna anti-semitism är sällan ett problem för många av de som skriker högst om anti-semitism av det enkla skälet att dessa anti-semiter står på rätt sida i kampen för Eretz Israel och i kampen mot palestinierna (eller araberna om man så vill.)

Israelvännerna är helt enkelt de sämst lämpade att föra kampen mot anti-semitismen, då man i högre grad anser att det är viktigare att kämpa för en stats politik än för universella mänskliga rättigheter, viktigare att kämpa för sionismen än för judarnas välbefinnande och judendomens kultur och historia. Vår världs historia har kantats av många folkmord. Förintelsen var unik i dess industriella metod. Men vissa folkslag har blivit helt utrotade, som på den amerikanska kontinenten. Om dessa berättas det väldigt lite. Kampen mot anti-semitismen går via kampen för alla människors lika rättigheter.

19 kommentarer:

Charlotte Wiberg sa...

Vill man kämpa för judars rätt att slippa antisemitism så ska man kämpa för ALLA judars rätt att slippa antisemitism. Inte dela upp judar i de "goda offren" och de "onda sionisterna" ("Israelvännerna" (de allra flesta judarna, vetdu, är "Israelvänner" i en eller annan mening, om så bara på ett emotionellt plan)).
De tidigare postningar du länkar till i texten är väldigt motsägelsefulla. Antisemitismen sägs å ena sidan finnas och vara fasansfull, å andra sidan vara "latent i Europa" och ett fenomen som hör det förflutna till. Och naturligtvis mynnar de ut i slängar mot "sionismen"....

Charlotte Wiberg sa...

De länkningar du nu lagt in, ska jag kanske säga...

Bulten i Bo sa...

Vill man kämpa för judars rätt att slippa antisemitism så ska man kämpa för ALLA judars rätt att slippa antisemitism. Inte dela upp judar i de "goda offren" och de "onda sionisterna"

Traditionen med att sätta citationstecken runt uttryck som inte är citat från den man bemöter fortsätter tydligen även här.

Nåväl, personligen tycker jag detta är en enkel sak. All kritik av Israel som stat eller sionismen som ideologi är inte antisemitism, inte så länge den inte innehåller generaliserande utsagor som drabbar samtliga aktuella religonsutövare eller aktuella medlemmar av folkslaget.

Därmed inte sagt att det inte kan förekomma förkastlig och dålig kritik av Israel eller Sionismen men antisemitism blir det likt förbannat först när den baserar sig på rasistiska fördomar.

de allra flesta judarna, vetdu, är "Israelvänner" i en eller annan mening, om så bara på ett emotionellt plan

Men trots detta är kritik av staten Israel inte att betrakta som rasis mot judar (=antisemitism) eller hur, Charlotte?

Charlotte Wiberg sa...

Så du fortsätter att debattera mot mig här nu när du blivit portad på min blogg?
Och det med den gamla gamla utnötta insinuationen att "man inte får kritisera Israel" (jag använder citationstecken som jag vill - det finns ingen regel mot att bruka det som jag gör din fjant). Åhh....ja jag har ju själv liksom aldrig någonsin kritiserat Israel (d v s den ISRAELISKA POLITISKA OCH MILITÄRA LEDNINGENS AGERANDE).....eller kanske snarare - jo det har jag tamejfan gjort. Rätt många gånger t o m. Ibland avstår jag t o m från att handla varor som skulle kunna vara tillverkade på ockuperad mark (ett tveegat svärd dock, produktbojkott). Men jag anser alltså inte att Israel är lika med ondska, nazism, folkmord etc. Och jag anser att Israel har rätt att existera. Som en judisk stat, vilket det ju är. Tvåstatslösning du vet Bulten.

Bulten i Bo sa...

Men jag anser alltså inte att Israel är lika med ondska, nazism, folkmord etc.

"Lika med" anser inte jag heller. Pang i den öppna dörren!

Och jag anser att Israel har rätt att existera. Som en judisk stat, vilket det ju är.

Och jag tar mig friheten att kritisera en religös stat som exkluderar stora delar av befolkningen (och fördrivna individer) att få verka i staten på samma villkor som majoriteten och förordar sålunda en sekulär stat där religionstillhörigheten och etnicitetstillhörighet är en privatsak.

Charlotte Wiberg sa...

Du har nog aldrig fattat att araber i Israel har mänskliga rättigheter Bulten (därmed inte sagt att de inte skulle ha några problem alls). Och du brukar inte fara ut i långa tirader mot ex Iran, eller för den delen England eller andra länder med statskyrkor. Så jag tar inte din "kritik av Israel" alltför mycket på allvar.
Visa nu den respekten för "Pissoffi" att du slutar missbruka hans blogg i dina tvångsmässiga tirader mot mig och alla andra som inte delar din åsikt i den här fråga. Innan han ber oss att piss off.

Paolo Pissoffi sa...

Med din paranoida läsning av andras texter kan man naturligtvis hitta anti-semiter även där de inte finns. Jag tycker synd om dig. Att hitta hat där den inte finns, när det finns så det räcker och blir över.

Jag anser att alla människor ska slippa rasism och anti-semitism, alltså anser jag att alla judar ska slippa anti-semitism. Var har du hittat att jag inte skulle tycka det? Dum fråga. Du hittar ju det du vill. Jag anser att alla judar är människor. Gör inte du det? Och det här med att dela upp judar i offer och starka sionister, så är även det en gammal sionistisk tanke. De starka judarna och de svaga judarna (offren). Det har funnits en del förakt bland en del sionister för en del judar, just de som betraktats som enbart offer. Onekligen en form av anti-semitism. Är du en av de Charlotte?

Vad gäller, med latent, kan jag säga följande. Till att börja med, eftersom det i europa har funnits en så lång och tragisk historia av anti-semitism, så vore det korkat att tro att den är för evigt utplånad. I östeuropa är rasismen och anti-semitismen på uppgång. Men i västeuropa är det idag islamofobin som är starkare än anti-semitismen. Det håller du säkert inte med om. Ett exempel. Le Pen är anti-semit. Han har visat det öppet. Han ogillar judar. Det är bara det att han hatar muslimer, araber och afrikaner mer. Han har skrutit över att judar har röstat på honom. (Och detta är från min sida inte något skuldbeläggande av de eventuella judar som röstat på honom. Detta är inte en attack på judarna. Kanske ska jag skriva det med stora bokstäver? Jag vet inte hur jag ska formulera mig här. Jag ville bara poängtera att Le Pen idag hatar muslimer mer. Tro mig. Eller, du läser ju uppenbarligen som du vill.)

Nuförtiden är jag för en en-statslösning. Det var jag inte för tio år sedan. Jag har dock förståelse för att med den historiska anti-semitismen, fanns krafter som ville skapa sig en judisk fristad. Problemet är hela tiden samma sak. "Dont mention the palestinians." Den etniska rensningen av palestinerna, stölden av deras historia och mark och förnekandet av deras rättigheter.

Den huvudsakliga anledningen till att jag är för en enstatslösning är att jag vill att alla människor (alla människor) ska ha samma rättigheter. Försök gärna att läsa, med dina paranoida läsglasögon, den sista meningen som anti-semitisk. Jag är säker på att du kan.

Vad gäller de sena länkningarna beror de på att jag glömde bort att spara de i bloggen. De skulle varit med i den ursprungliga bloggen. Jag glömmer ofta bort sånt.

Och vad gäller att du inte vill debattera med Bulten så är jag inte förvånad. Om jag säger så.

Bulten i Bo sa...

Rörande Israel och etnicitet så rekommenderar jag dig att läsa sidorna 6-12 i senaste numret av Judisk Krönika om hur det kan bli när stamreligionsmedlemskap och civilrättsfrågor blandas.

Det känns inte helt fräscht, om man säger så!

Charlotte Wiberg sa...

Jag är så j-a trött på den reaktionen ("Det är du som är antisemit"). Hur många gånger tror du inte den har kastats efter personer som kämpar mot antisemitism? Kom med något nytt & fräscht istället för att rap upp alla gamla klyschor du lärt dig av Jinge & Co.
Var menar du att jag sett antisemitism där den inte finns? I Durban kanske? Och var i h-e har du sett att jag skulle tycka att islamofobi är oviktigt att kämpa mot? Du vet inget om mig och du brukar inte läsa min blogg, märker jag.

Charlotte Wiberg sa...

Frågan är Paolo Pissoffi, varför du ställer grupper mot varandra. Tycker inte du att det är viktigt att kämpa mot BÅDE antisemitism och islamofobi? Varför måste de problemen viktas mot varandra?

Paolo Pissoffi sa...

Charlotte/ Nej. Jag läser inte din blogg. Jag tror inte du är anti-semit. Jag ville enbart provocera med den meningen. You can quote me on that.

Däremot skrev jag inte att jag tror att du inte anser att islamofobin är värd att kämpa emot. Nu får du ta och byta glasögon. Jag skrev att jag trodde att du trodde anti-semitismen var starkare än islamofobin i europa. Inte riktigt samma sak om man säger så. Jag menar exempelvis inte att man inte ska kämpa emot anti-semitismen bara för att jag tror att islamofobin är värre. Men ytterligare en pusselbit kan läggas i mysteriet Charlotte.

Sen är något av det töntigaste som finns att ägna sig åt av den typ av censur som du gjorde. J-la. Vad fan. Våga svära. Jag kommer inte att censurera dig för att du svär. Gud kommer inte slänga dig i helvetet för att du svär. Jag lovar.

Charlotte Wiberg sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Charlotte Wiberg sa...

Återigen: varför vikta problemen mot varandra? Om inte för att visa att du tycker att det ena problemet är viktigare än det andra? Det är faktiskt inte så att jag är sjuk i huvudet för att jag tolkar dig så - det ligger helt enkelt nära till hands.
Ditt sätt att bemöta mig är oerhört obehagligt. Sluta psykandet och försök vara lite rak själv. Det är bara argument som gäller, inget annat.

Charlotte Wiberg sa...

För att möjligen klarifiera: min näst senaste kommentar var skriven före det att jag läste Pissoffs svar till mig - den senaste efter.

Paolo Pissoffi sa...

Fast saken är ju den att det som det handlar om, när jag skriver, är ju just det. Att man inte ska prioritera något.

Vad är det jag skriver om, jo att kampen mot all anti-semitism och rasism går just genom en gemensam kamp mot alla typer av rasism. Det är själva grundtemat. Alla människors lika rättigheter. Hur ska man tolka det? Det var tydligen svårare än jag trodde.

Att det sen just nu finns mer islamofobi i europa, i Sverige än anti-semitism är mer ett konstaterande.

En annan poäng är att många på högerkanten har förbannat lätt att tala om anti-semitism, men svårt att tala om islamofobi och andra typer av rasism. och ofta, förbannat ofta, gör man det för att skydda staten Israels rasistiska politik gentemot palestinerna. Och. ja, jag tycker den är rasistisk. Vedervärdig. (Ett ord du är bekant med.)

Om du tycker att jag har en obehaglig ton gentemot dig är det bara att beklaga, men du mer än insinuerar vissa saker gentemot mig, som vissa skulle kunna påstå är, vänta, jag söker efter ett ord, ah, obehagliga.

Nu ska jag stänga av datorn för kvällen.

God natt.

Charlotte Wiberg sa...

Att tycka att ockupationen och det sätt man förhåller sig till palestinier i de ockuperade områdena är förkastligt är inte nödvändigtvis samma sak som att tycka att "zionism är rasism" och att själva staten Israel är helt förkastlig. Det är övergången från det ena till det andra jag har svårt för. Och ja, inte sällan är det så att "when they say zionists, they really mean jews".
Jag tycker inte oväntat att du förringar antisemitismens utbredning idag. Hatbrott mot judar är naturligtvis mindre i antal än hatbrott mot muslimer - men i relation till gruppens storlek är de väldigt många och detta måste man ta in i beräkningen. Judar är förvisso en väldigt liten minoritet i Sverige, men jag ser det ändå som obegripligt att det är så svårt för omvärlden (nu menar jag inte specifikt dig; det är ett generellt problem men i synnerhet ett vänsterproblem) att ta in att många judar upplever sig vara hotade idag. Som t ex Schulman, som jag länkar till i den här postningen: http://kamfertext.blogspot.com/2008/10/den-vidriga-reaktionen.html
Eller rabbinen Kesselman som jag skriver om här: http://www.fria.nu/artikel/75237
Att delar av högern har problem med islamofobi är helt riktigt, men varför stirra sig blind på det - vänstern borde inrikta sig på att åtgärda sina egna problem istället för att bara idka krigföring mot högern eller alla som man tycker luktar höger (själv blir jag, som är vänster, ofta kallad "Per Ahlmark" för att jag reagerar mot antisionism som glider över i antisemitism (det gör den ofta) och det är en barnslig reaktion men en som försöker putta in mig i en högerfålla vilket säger en hel del, men inte om mig). Att problemet inom högern skulle handla om att "skyla över Israels rasism" tycker jag däremot inte framstår som helt klart. Israel är inte världens centrum, inte orsaken till alla möjliga problem.
Du har fortfarande inte kommenterat Durban. Varför inte? Har du läst min postning om det? Tycker du verkligen att det är en adekvat reaktion på det som hände där att beklaga sig över att kampen mot antisemitism tar för stort utrymme?? (För ja, det är och förblir vad du hävdar i din postning, och detta och mitt obehag inför det är det enda jag har "insinuerat om dig").
Det tjatas för mycket om tredje riket, menar du ungefär. Men ändå visar du själv - och Tony Judt, om den delen du citerar är representativ för honom - upp en stor okunskap när du anför det faktum att judar ofta är väl integrerade i samhället som ett tecken på att de inte är särskilt utsatta. Judar var rätt väl integrerade i Tyskland 1933 också, och det skyddade dem inte. Problemet är betydligt mer komplext än så. Och ryska judar som flytt undan förföljelse till Sverige efter Sovjetunionens upplösning har inte haft så himla lätt att komma in här och få uppehållstillstånd heller.
Nä, nu går jag också & lägger mig. God natt, god morgon eller god kväll beroende på när du läser.

Charlotte Wiberg sa...

För att försöka förstå dig ännu en gång, alltså... 1) Du skriver att man inte ska prioritera något. 2) Det är antisemitismen som prioriteras menar du. Men du ger inga exempel på det förutom en iofs välgrundad kritik av bristen på upplysning om ex kolonialismen och en ytlig behandling av rasism, även den nationalsocialistiska. Du hävdar att man "tar det dessutom ur sitt historiska sammanhang och placerar det i det nutida". Men är det inte egentligen tvärtom? Man talar inte om den antisemitism som är nu, utan bara om den som var då.
Dessutom skriver du att "prioriterandet av anti-semitismen framför andra ”rasismer” är livsfarlig". Det är ett rätt kraftigt ordval. Därpå kommer den gamla vanliga svadan om "kritik av Israel". Och det som utlöst denna din "reflektion" är "diskussionen" hos Motbilder, där jag blir anklagad för att strunta i kolonialismen osv, enbart för att jag hävdar att man ska ta på allvar en antisemitism som innebär hot mot, hatangrepp på och tystande av judar, i egenskap av judar. Detta var vad som hände i Durban. Och inte bara det - reaktionerna mot detta var helt otillräckliga. Man tystade till stor det ner det, helt enkelt. Man gjorde ingenting för att förhindra skanderande av "Kill the Jews" i demonstrationer i anslutning till konferensen. Sedan kom 11/9 och Durban glömdes bort.
Ändå verkar du på något sätt hävda att du inte alls menar att man ska tala mindre om det som hände där (för du gick ju i taket när jag helt rimligt såg postningen som en markering mot engagemang mot antisemitism), eller att du ser hoten i Durban som Israelkritik (?) trots att du s a s mot mig (i diskussionen med Hampus) gör en markering att "prioriritering av antisemitism är livsfarligt". Nej, jag får det inte att gå ihop. Inte alls faktiskt.

Charlotte Wiberg sa...

Att Bulten använder sig av den inomjudiska debatten om identitet, israelisk lagstiftning etc som en slags argument för sin egen attityd är också rätt groteskt. Jag tvivlar på att någon av författarna i Judisk krönika skulle känna sig bekväm med det. Jag vet i alla fall att en av dem, Anna Veeder, ogillar att "debattera" med Bulten lika mycket som jag gör det.

Bulten i Bo sa...

Är det suspekt att länka till Judisk krönika nu också?