Obama Kommer Inte Innebära Slutet För Övergreppens USA

När Obama kom till makten blev USA sig självt igen. Hans beslut att stänga Guantanamo ansågs vara beviset för detta, även om det är fascinerande att han måste försvara detta beslut. USA ska bli det USA det var innan Bush den andre kom till makten: ett land för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Denna välrepeterade liberala lögn om ett USA som strävar efter det universellt goda har alltid haft en god kritiker i Noam Chomsky (avskydd av liberaler just därför: men avskydd även för att man har haft så förtvivlat svårt att beskriva var Chomsky har fel. Ibland har han utsatts för olika försök till karaktärsmord, alltid med samma klena resultat.) Noam Chomsky har med mycket tålamod och med en på sätt och vis träig stil med retfullt enkla små medel fortsatt visa på genom många exempel till varför USA inte är och aldrig har varit den idealbildsversion liberalerna har angett. USA:s övergrepp är många och väldokumenterade.

...torture has been routinely practiced from the early days of the conquest of the national territory and continued to be used as the imperial ventures of the “infant empire” – as George Washington called the new republic – extended to the Philippines, Haiti, and elsewhere. Keep in mind as well that torture was the least of the many crimes of aggression, terror, subversion, and economic strangulation that have darkened U.S. history, much as in the case of other great powers.
Accordingly, what’s surprising is to see the reactions to the release of those Justice Department memos, even by some of the most eloquent and forthright critics of Bush malfeasance: Paul Krugman, for example, writing that we used to be “a nation of moral ideals” and never before Bush “have our leaders so utterly betrayed everything our nation stands for.” To say the least, that common view reflects a rather slanted version of American history. Läs hela här.

Efter lite mer än 100 dagar med Obama vid makten så är USA alltjämt en kapitalistisk stormakt som främst ser till den egna elitens intressen. Naturligtvis kan man inte förvänta sig alltför mycket: det har trots allt bara gått några månader, men utrikespolitiskt sett har förändringen framförallt varit en mjukare och liberalare retorik. Obama är mycket bättre på att flirta med den övriga världen än vad Bush var. Obama kommer att få sina onenightstands men för ett långvarigt förhållande behövs mer än charm, vackra men tomma ord och enstaka blommor.

När det gällde tortyren var det enkelt att skylla på en viss administration med som även Stephen M. Walt här påpekar:

we also need to reflect on the connection between U.S. grand strategy and these sorry episodes. It is tempting to blame this whole problem on the misguided machinations of Bush, Cheney, and their minions, who took advantage of the post-9/11 climate of fear to implement a torture regime, but that convenient explanation is a bit too simple. In fact, this sort of abuse is likely to be repeated as long as the United States maintains a highly interventionist foreign and military policy...
... history also shows that prolonged occupations and counterinsurgencies always lead to significant abuses. It is the nature of the beast. This is what happened to Britain in the Boer War, Belgium in its central African empire, France in Indochina and Algeria, Russia in Afghanistan and Chechnya, Israel in Lebanon, Gaza, and the West Bank, and the United States in Iraq.

Han sammanfattar med:

Bottom line: if you don't like Abu Ghraib, Gitmo, waterboarding, etc., the best way to make the problem go away for good is to get out of the business of occupying and trying to govern other countries.

Tortyren Av Moralen

Slavoj Zizek skriver idag på Aftonbladets enda konsekvent anständiga avdelning, kulturdelen:

Det förefaller som om inte bara terroristerna själva utan också kampen mot dem måste bedrivas i en juridisk gråzon, med illegala medel. Vi har alltså de facto ”legala” respektive ”illegala” brottslingar: de som ska behandlas i enlighet med lagliga procedurer (och företrädas av advokater, etc) och de som befinner sig utanför lagen. Den lagliga rättsliga prövningen och bestraffningen av Mohammeds brott har nu gjorts meningslösa – ingen domstol som agerar inom ramen för vårt juridiska system kan hantera företeelser som illegalt frihetsberövande, bekännelser som framtvingats med hjälp av tortyr och liknande.

...de främsta offren för offentligt erkänd tortyr är vi alla, den allmänhet som informeras om tortyren. Vi bör alla vara medvetna om att en värdefull del av vår kollektiva identitet har gått oåterkalleligt förlorad. Vi befinner oss mitt uppe i en process av moralisk korruption: de som har makten försöker bokstavligen knäcka en del av vår etiska ryggrad, de vill förminska och upphäva det som med fog kan sägas vara civilisationens största landvinning, utvecklingen av vår spontana moraliska känslighet.

Om Tortyr

Det är för vidrigt men tortyren är inte något nytt påfund direkt. Av någon anledning har människan i urminnes tider använt sig av de mest vidriga tortyrredskap. Människans uppfinningsrikedom kan verkligen vara imponerande destruktiv. För varje framsteg, kommer bakslagen. Men tortyrens verkan har den sin effekt? Till och med Michel de Montaigne den franske 1500-tals filosofen betvivlade detta faktum.

"Tortyren är en farlig uppfinning. Den tycks snarare pröva hur mycket man uthärdar än pröva sanningen. Både den som står ut med den och den som inte gör det döljer sanningen. Ty varför ska pinan få mig att bekänna det som är hellre än att tvinga mig att säga det som inte är."

...Och historien upprepar sig, det verkar ibland som att det enda vi lär oss är att vi aldrig lär oss:

In 2002, eight police officers were convicted of torturing detainees to death and sentenced to between one and 10 years in prison. Two years later, three senior police officers were tried for torturing a prisoner to confess that he killed his daughter, who turned out to be alive. Their sentences ranged from one to three years, but they were acquitted in a retrial.

Den historien påminner om en annan som jag läste ur Eduardo Galeanos bok Bakvända Världen (rekommenderas) om en mexikansk kongressledamot som 1986 besökte ett fängelse i Chiapas. Där så mötte han en tzotzilindian som hade dömts till 30 års fängelse för att ha skurit halsen av sin pappa. Kongressledamoten upptäckte dock, att varje dag kom en man och besökte tzotzilindianen i fängelset med majsbröd och bönor. Den mannen visade sig vara indianens pappa. Så den fängslade tzotzilindianen som inte förstod spanska särdeles bra, erkände sig skyldig till fadersmord, efter att ha misshandlats rejält. Tortyr som instrument att få fram sanningen kanske inte är särskilt fruktbart men tortyr är framförallt användbart som nedbrytningsmedel och i avskräckningssyfte. Men, skapar även grunden för hat och hämndbegär.

Men det där med att vi aldrig lär oss? Det är snarare så, att de som utnyttjar tortyren aldrig tror att det slår tillbaka på dem själva. Historierna är så många, och så tragiska. Alltid är det också de svagaste, de med minst makt, som drabbas hårdast.