Lennart Pehrsson i dagens nyheter står för en bisarr analys idag angående Hillary Clinton:
Ett fredsavtal mellan Israel och palestinierna väntas få hög prioritet och framstår sannolikt som en eftertraktad trofé för Hillary Clifton i rollen som utrikesminister. Hennes starka stöd för Israel kan möjligen ge henne manöverutrymme att pressa fram israeliska eftergifter.
Hur då? När då och varför då? Lennart: Hur tänkte du nu? Detta är naturligtvis ännu ett bakslag för palestinierna men i DN är palestiniernas intressen lågprioriterade. I rubriken visar DN prov på ett ställningstagande för det militära USA. "Team utan minsta tanke på kapitulation." Som om det hårdföra USA är det världen faktiskt behöver. Men, onekligen visar man prov på hur lite förståelse man har för situationen i mellanöstern, och hur man förminskar palestiniernas rättigheter.
(Lisa Abramovizc, denna företrädare för ockupation, apartheid och rasism genom Svensk-israel information jublar: Änligen en sant pro-israelisk utrikesminister. )
I DN andas optimism efter valet av höken Hillary Clinton. Detta trots att DN ville ha en tydlig förändring, ett tydligt skifte, mellan Bush-administrationen och den som skulle komma. Det är uppenbart att så nu inte har skett. Så varför är DN så optimistiska? Det handlar om USA. Alla misstag USA gjort, alla bomber som fallit från USA, är undantag. Alla diktaturer man stött är undantag. USA behöver vara aktivare i DN:s ögon. Men förändringen då? Inte en enda av de 156 kongressledamöter som 2002 röstade mot Irakkriget får ta plats bland Obamas rådgivare. Karl Rove och John McCain är nöjda. Försvarbudgeten ska öka. Tonläget mot många länder ska skärpas. Kärnvapenarsenalen ska eventuellt utvecklas. Om försvarsministern får sin vilja igenom. En försvarsminister som Barack Obama alltså ärver från den föraktade Bush-administrationen. Så av Change We can believe In bidde det intet.
Så vad är det som har hänt? DN:s ledare menar att "det är tydligt att han prioriterar erfarenhet och kompetens högre än den "förändring" som var ett bärande tema i hans valkampanj." Kompetens? Hillary Clinton? Åter menar man att det världen behöver är ett aktivare USA. Som om den här planetens invånare hade valt USA som världspolis. Även om DN inte tycks tro det fanns det redan innan en stor av USA och dess världspolitik. Skillnaden är att även vita, liberala människor i västvärlden har börjat misstro USA. För DN är världsdiktatur inget problem så länge kejsaren heter USA.
"USA kan inte klara alla internationella utmaningar på egen hand, sägs det ofta. Nej, så är det, men samtidigt är det inte mycket världen kan göra mot exempelvis terrorism, kärnvapenspridning eller växthuseffekt ifall Washington inte är med på noterna. "
Nej. Det sista är på sätt och vis sant. USA behöver intervenera hos sig själv.
tisdag 2 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar