Anti-journalisten Nathan Shachar bereder marken för förståelsen för ett israeliskt angrepp där civila kommer att dö. Det är Hamas fel.
Hamas taktik går ut på att hålla sina stridande förband gömda så länge Israel endast bombar från luften. På det viset kommer attackerna att kräva endast civila offer vilket man räknar med kommer att utlösa internationella protester mot Israel. Skickar Israel markstyrkor kommer dessa att konfronteras med alla medel, inklusive självmordsbombare, i avsikt att driva upp manfallet och skapa interna protester i Israel.
Om vi ska försöka förhålla oss någorlunda taktiskt till det hela. Hamas är militärt underlägsna Israel. Om man överhuvudtaget skulle ställa upp sig på rad, agera som öppna förband på öppna fält, skulle man slaktas till sista man. Redan idag kan man ifrågasätta hur Hamas agerar militärt, rent taktiskt, och andra organisationer som Jihad (som mig veterligen verkar sakna politiskt program). De skickar iväg ett par raketer ibland utan att träffa något, samtidigt som man visar sig för Israel. Och riskerar att dödas. Man kan ifrågasätta detta motstånd på många nivåer. Men man kan bara förstå det på ett sätt: Palestina är ockuperat.
Det Israel visar med sin belägring är att man ser palestinierna enbart som ett problem som måste hanteras: som människor utan politisk identitet och som därför inte kan ställa politiska krav, men som ett slags mindre värda människor med behov av ett minimum av nödleveranser av mat och medicin. De behöver ingen frihet, de behöver livets nödtorft - på sin höjd-, denna kollektiva, rasistiska bestraffning är klassisk kolonial maktutövning, även om den samtidigt är moderniserad, då man gjort ett helt område till ett ghettofängelse. Hade man sett på palestinierna med respekt, som likvärdiga människor, hade man naturligtvis fört en annan politik.
Det är även det där med internationella protester. Hur mycket verkar Israel ta till sig internationella protester? Den vedervärdiga belägringen av ghettofängelset Gaza har fått hård kritik av människorättsorganisationer världen över (men inte så mycket av de gamla kolonialmakterna i väst.) och av människor som anser att även palestinier är människor. Nathan Shachar verkar inte tycka att det är något att yvas om. Snarare visar Israel godhet som släpper igenom nödleveranser. Men Israel har aldrig brytt sig om vad FN säger. Eller om vad gamla anti-apartheid kämpar tycker. Det är dock en annan sak som man kanske kan inläsa i detta. Shachar och Israel bekymrar sig för civila offer just för hur reaktionen kan bli internationellt. Inte för de civilia offren i sig, det är inte de palestinska offren som det är synd om. Det är Israels rykte. Man är rädd för att förlora i propagandakriget.
Men det är en annan sak med Shachars artikel. Hur skulden läggs på de ockuperade, på de koloniserade. Detta är åter det koloniala tolkningsföreträdet. Det är vad Israel anger som skäl som alltid gäller som nyhet: som förklaring, som analys. Det är vad kolonialmakten säger som gäller som skäl. Detta innebär inte att man är helt okritisk mot Israel. Det innebär dock att man analyserar med Israel som utgångspunkt.
De koloniserades motstånd, känd från alla möjliga tidpunkter i historien, har också alltid betraktats som barbarism av kolonisatörerna och deras "liberala" försvarsadvokater. Där är det inget nytt. Man försöker också alltid slå ned det med våld. Inte med något annat. Man försöker aldrig förstå att motståndet kanske sker just för att man är ockuperade. Kolonialismen behöver inte bara sin vapenmakt, de behöver även välvilligt inställda journalister. Och vad gäller apartheidstaten Israel så anmäler sig Nathan Shachar till tjänstgöring.
(Inom parentes sagt: Jag tror inte Nathan Shachar är en person som vill se krig och döda palestinier. Jag tror inte att han inte kan känna medlidande med palestinier. Saken är den att han saknar total förståelse för den palestinska berättelsen. Han berättar ur en liberal kolonialists synvinkel. )
lördag 27 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar