Ibland blir amerikaniseringen lite för löjeväckande påtaglig. I den här helt meningslösa (utfyllnads)artikeln på Sportbladet får vi veta att en svensk spelare munhöggs lite med en engelsk fotbollsstjärna. Men man måste i sann US-amerikansk moralistisk anda dölja ett visst ord. Men samtidigt med samma dubbelmoralism som så ofta följer med det stora landet i väster vill man ändå trycka det, med vissa förbehåll. Intressant nog så är det inte ens säkert att han sa fuck off, om man nu får anta att det är det ordet Sportbladet så väl lyckas dölja.
Rubriken återger inte vad som sades, inte bara för att det inte finns ett ord som heter f**k, utan för att vi faktiskt inte får veta vad som sades. Men av någon anledning anses ordet, som alltså kanske inte ens sades, för fult för den svenska befolkningen att få läsa. Alltså döljer man ordet, som kanske, kanske inte sades, genom två små stjärnor. Så att vi bara ska ana vad som egentligen står där. Och vad som kanske sades.
Om det nu inte var så att Gerrard visste att Jonas Olsson gillade funk. Och man gissade att Gerrard jävlades med att säga "funk off" till Olsson. Men funk anses väl inte vara en svordom? Eller? Har vi trillat tillbaka några årtionden?
Det intressanta är att man tror att svordomar är så farliga. I Stockholmsfotbollen kan man få gult kort om man svär. Det har jag själv fått erfara. Jag svor ett par gånger förra året efter misslyckade insatser av mig själv och fick smaka på ett par gula kort för det. Tur att de tyglade min ondska, annars hade jag misshandlat någon stackars sate på plan.
måndag 18 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar