måndag 29 december 2008

Angående Israels Rätt Att Försvara Sig Och Rätt Att Existera

Det som är slående när våldet åter blossar upp i Gaza är hur många människor som tar till sig det koloniala tolkningsföreträdet instinktivt alternativt tar till sig det efter att ha läst i exempelvis Dagens Nyheter. Även människor som är starkt kritiska mot Israels agerande anammar vissa ståndpunkter.

1. Israel måste få försvara sig.
2. Hamas måste erkänna Israels rätt att existera.
3. Judarna måste också få ha en egen stat.

Alla dessa punkter har en uppenbar grundläggande gemensam punkt och svaghet: avfärdandet av palestinierna som individer, som folk, som människor, med rättigheter. Anammar man dessa tre punkter gör man det inte bara utifrån förutsättningen att man först och främst måste ta hänsyn till Israel, utan man måste även förneka palestinierna rätten att ha något att säga till om i denna konflikt. Det är ett historierevisionistiskt tänkande: som grundar sig i att man undantar palestinierna från historien. Palestinierna har inte med det hela att göra annat än som ett närmast olösligt dilemma för Israel.

Därutöver: Palestinierna måste förtjäna sina rättigheter och sin stat. Detta ska man göra genom att ge Israel, vad Israel vill ha: de koloniserade skall alltså ge kolonialmakten rätten att bestämma. Palestinierna måste göra avkall på både krav och motstånd.

1.Israel måste få försvara sig.

Här måste det till en kritisk reflektion på flera punkter. Det liberaler kan vara kritiska emot är att Israel försvarar sig för hårt: det vill säga dödar för många palestinier. Att man är för aggressiva. Men det är också så långt liberaler och Israel-vänner kan tänka sig att sträcka sig.

Men det liberalerna däremot vägrar acceptera eller ens tänka är de koloniserades, de ockuperades, rätt att göra motstånd mot dem som koloniserar de. Så länge palestinierna är passiva offer är palestinierna ett folk med vissa, om än begränsade, rättigheter. Detta är ett ytterst kolonialt tänkande. När motstånd blossar upp har kolonialmakten rätt att slå ned detta. Liberalerna verkar också bli förvånade över detta motstånd. Som om det vore irrationellt att försöka frigöra sig från ockupationen.

Så egentligen är det faktiskt så att det är palestinierna som har rätt att göra uppror, inte Israel som har rätt att försvara sig mot detta motstånd. Det är palestinierna som är ockuperade, berövade sitt land. Det är palestinierna som har rätt att försvara sig. Man är den svagare parten dock. Motståndet kan inte bli att man ställer upp ett förband och vinkar till israelerna. ”Här är vi. Låt oss göra upp.” Dessvärre leder detta motstånd ibland till besinningslös terrorism där oskyldiga människor dör. Men det är, vilket varje logiskt tänkande människa förstår, inte där konflikten tar sin början.

Sen är det också så att det är svårt att se att det Israel gör handlar om att försvara sig. När man förstör byar, brunnar, odlingar, ljudbombar, bygger ut ockupationen, öser ut klusterbomber, förhindrar människor att få mat och mediciner, förhindrar människor att arbeta, studera och träffa sina familjer så handlar det inte om att försvara sig. Den dagliga förstörelsen av palestiniernas vardag (och palestiniernas historia, vilket är viktigt för den Israeliska mytologin) är apartheid som syftar till att fortsätta den etniska rensningen och kuva palestinierna.

En annan sak är att det naturligtvis inte är så att Israel enbart svarar på det senaste angreppet. Attackerna, om det är Libanon eller Gaza, är planerade i förväg. Det handlar inte enbart om att stoppa terrorister eller motståndsmän: det handlar om att försöka kuva ett folk. Israel agerar enligt gammal kolonial logik: ”Det enda vildarna förstår är våld.”

Däremot är det viktigt för Israel att få människor att tro att Israel enbart försvarar sig Eller snarare: För Israel är det viktigt att det går att tolkas som att man agerar i självförsvar. Men när experter för svenska medier analyserar konflikten är det alltid utifrån att Israel har rätt att försvara sig när det blir angripet, men analysen görs aldrig åt det motsatta hållet. Israel kan inte acceptera att bli angripet. Men vad gäller palestinerna, så ställs inte ens frågan om huruvida de skulle ha rätt att få försvara sig.

2.Varför erkänner inte Hamas Israels rätt att existera?

Detta är ytterst intressant och något helt nytt och innovativt av en kolonialmakt. Detta har i en sådan här utstuderad form aldrig tidigare använts som medel att kuva de koloniserade. Man begär alltså, och i grund och botten borde varje rättänkande individ förstå detta, att palestinierna – som saknar stat- , de etniskt rensade, flyktingarna, de ockuperade, de belägrade –och som är allt detta för att Israel existerar – att erkänna Israels rätt att existera. Det man begär är att palestinierna ska erkänna Israels rätt att existera på deras egen bekostnad. Det är i praktiken helt onödigt, och grymt, men en förhalningstaktik som fungerar bra för opinionen i västvärlden. Jag får en bild av vita kolonialherrar som får byahövdingar att krypa fram och kyssa kolonialherrens fötter. Sen är det en annan sak i detta. Vilket Israel ska Hamas erkänna? Hur stort har Israel tänkt bli? Hur mycket mer av palestinierna har man tänkt stjäla? Hamas har ingenting att vinna på att erkänna Israels rätt att existera. Israel har dock använt denna ursäkt som intäkt för att man kan fortsätta ockupera, enligt en väldigt bakvänd, logik: där mycket vaga insinuationer finns om en belöning i form av en potentiell framtida stat för palestinierna om man erkänner Israels rätt att existera. Men detta vet naturligtvis palestinierna om att man inte skulle få. Vad vann Arafat på att erkänna Israels rätt att existera? Har vi tvingat på ursprungsamerikanerna att erkänna USA? Från Israels sida hävdar man även att motståndarna vill utplåna Israel. Även om detta inte är sant, så är frågan om detta skulle vara ett giltigt skäl till att förneka palestinierna en stat?

3. Judarna måste också få ha en egen stat.

Det huvudsakliga problemet med detta är ju självklart att när man till att börjar med säger detta, så säger man i samma mening, att palestiniernas rättigheter (palestinierna var dessutom som bekant helt oskyldiga till judeutrotningen i Europa) är mindre värda. Man försöker ta bort palestinierna ur ekvationen. Man förnekar palestinierna. Varje gång någon hävdar detta med judarnas rätt att få en egen stat just på en viss plats, så säger man i samma stund, att palestinierna måste flytta på sig. Den etniska rensningen var i teorin och praktiken nödvändig för att judarna skulle få en egen stat på just den utvalda platsen. Sionismen måste därför bli rasistisk i praktiken. Man måste förvägra palestinierna rätten till sin egen mark för att de är icke-judiska.

En annan sak är ju själva grunden till varför en stat skall vara judisk. Det som borde prioriteras är inte ökad segregation i världen utan en ökad integration. Mycket riktigt: i dagens Europa och USA är judarna väl integrerade. Anti-semitismen är betydligt mindre utbredd i västeuropa idag. Det är i stället araber och muslimer som ligger illa till. Ingen stat borde vara kristen, islamistisk, eller judisk. Alla stater borde försöka inkludera sina medborgare i staten, inte på olika sätt exkludera dem. Judisk kultur och religion kan bevisligen leva och frodas utan att staten i sig är judisk. Detta är naturligtvis väldigt positivt. Det viktigaste måste vara att alla människor på vår planet kan ges en möjlighet att utforma sina egna liv efter egna önskemål i så pass hög grad som möjligt och så länge detta inte sker utifrån förnekandet av andra människors rättigheter.

Jag är dock övertygad om att människor från alla kulturer och religioner kan leva tillsammans, sida vid sida. Jag tror inte att några människor är överlägsna eller underlägsna andra. Vi behöver dock befria alla världens människor för att kunna skapa en bättre värld. En annan, fredligare värld är möjlig.

Jinge. Motbilder. Rawia Morra. Esbati. Röda Raketer om några ödmjuka förslag som kan leda till fred.