Till DN:s ledarsida.
När det bombades som värst i Gaza i december skrev ni en ledartikel som hade en touch av svart humor över sig, en tragikomisk touch. Ni skrev en ledartikel där ni uttryckligen skrev:”om vi nu ser det ur israelisk synvinkel”. Det komiska i det hela var ju att det kändes en smula överflödigt att ni nämnde det. Alla som följer DN vet att ledarsidan alltid skriver ur israelisk synvinkel. Då befästes detta faktum ännu mer, eftersom ni valde att tillägga detta, samtidigt som palestinierna i Gaza utsattes för den våldsammaste attacken på många, många år. Vilket också är tragiskt. Inte ens i palestiniernas mörkaste stund på många år klarade ni av att skriva ur palestinsk synvinkel. När ni nu åter väljer att skriva ur israelisk synvinkel angående tennismatchen i helgen finns det ett par saker som man skulle kunna tillägga. Hur mår palestinsk idrott under ockupation och belägring? Naturligtvis inte så bra. Men vad bryr ni er om det?
På Västbanken krymper förutsättningarna för en palestinsk stat. Konstant. Bosättningarna ökar, antalet checkpoints ökar, och Israel fortsätter att gå in i de palestinska byarna och tillfångata/kidnappa palestinier på obestämd tid. Samtidigt har man beskjutit palestinska bönder som är ute efter att odla sin mark. Man skjuter mot demonstranter. Men det är som ni själva har erkänt: ur israelisk synvinkel ni skriver. Därför är det som när allt detta sker som om det skedde utanför Israels existens. Som om det berodde på slumpen. Men nå låt oss tänka lite på palestinsk idrott. (Palestinsk idrott, tänker ni? Vad är det? Det finns ju ingen palestinsk stat att tala om, ska vi då tala om palestinsk idrott? Hur kan man göra det om man ska skriva ur israelisk synvinkel?)
Möjligheten för palestinier att idrotta försvåras på gränsen till det omöjliga på flera plan av den israeliska ockupationen och belägringen, vilket borde vara enkelt att förstå även på ett rent teoretiskt plan – även för liberaler. Ett av de främsta hindren är självklart den kraftigt begränsade rörligheten för människor, som bland annat orsakas av de över 600 rasifierade vägspärrar som finns runt om på Västbanken. Genom denna medvetna israeliska taktik förhindrar man människor från de olika palestinska städerna och byarna att mötas för att träna och/eller tävla. Sen har vi den där, ni vet, låt oss för enkelhets skull kalla den för vad den är: muren och, där muren ej ännu finns, stängslen som ytterligare försvårar för idrottsutövare att förflytta sig och detta faktum omöjliggör exempelvis ett verkligt ligaspel i fotboll. Belägringen av Gaza och det ihärdiga nekandet av utresetillstånd från Gaza är andra hinder som är, utan eufemismer, att betrakta som ren och skär kollektiv bestraffning. Under attacken mot Gaza i december/januari dödades tre landslagsmän i det palestinska fotbollslandslaget. Det Israel gör mot palestinsk idrott är naturligtvis värre än att Israel får spela inför tomma läktare i Malmö. Men, det är ju ur israelisk synvinkel ni ser konflikten. Denna bojkott av palestinsk idrott är dock inget som upprör er som kallar sig liberaler och som ofta talar om vikten av rörelsefrihet.
Att vara liberal är tydligen att vara liberal i tillämpningen av liberalismen. Vissa förtjänar liberalism och rättigheter utifrån att de är människor (ofta är de vita liberaler) andra måste förtjäna den (genom att blidka de vita liberalerna).
Så medan ni på DN pliktskyldigt skriver om tvåstatslösningen gör ni det utan att någon enda gång skriva om de som saknar en stat. De statslösa, ockuperade, belägrade och etniskt rensade palestinierna som får försöka utöva sin idrott utanför liberalernas synvinkel och omtänksamhet. De är i er döda vinkel.
Ps! Lisa Bjurwald kan googla mitt namn om hon vill. Eller använda någon annan sökmotor. För så mycket liberal är hon. Fel åsikt – du får icke vittna om palestiniernas öde. Det har hon ju till och med fått på pränt på DN:s liberala ledarsida.
Fotnot: Sent tillägg. PGS-rapport om palestinsk idrott. Där man kan läsa om faran att vara palestinsk idrottare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar