Honduras president Zelaya får alltså höra av USA:s utrikesminister Hillary Clinton att han är dumdristig för att han försöker ta sig in i det egna landet. Ett eventuellt blodbad skulle med andra ord vara hans fel. Den avsatte presidentens fel. Demokrati blir svårt för de privilegierade när man på något vis konfronteras med människor vars åsikter inte stämmer med elitens åsikter. Dock skall det sägas att USA har med stor sannolikhet agerat en aning kraftfullare än vad som varit fallet om detta skett under Bushs tid eller om John McCain suttit vid makten.
I de nedan länkade artikelarna beskrivs Hugo Chávez som USA-fientlig. Kommer Hillary Clinton att kunna beskrivas som Venezuela-fientlig? Palestina-fientlig? Iran-fientlig? Och så vidare. Nej, naturligtvis inte. Med epitetet USA-fientlig menas något objektivt negativt, men samtidigt som något grundlöst, en anti-amerikanism grundat på ett oresonligt hat. Det är även så i vår globaliserade, fria värld att det är samma artikel som florerar runt på våra redaktioner i Sverige. DN, SVD, GP och SVT: text har köpt in samma artikel. Med andra ord skall vi alla veta när vi läser en objektiv artikel om statskuppen Honduras, att den "USA-fientlige" presidenten i Venezuela är en viktig ingridiens i det hela (utan att någon närmare förklaring ges) och att Honduras avsatte president mer eller mindre får skylla sig själv. Personligen tycker jag nog att USA-kritisk hade varit ett bättre epitet. Detta är dock ingenting mot hur medierna i syd och centralamerika och främst nu då i Honduras förvrider verkligheten.
Och visst. Ur ett historiskt perspektiv har det alltid varit dumt att utmana den privilegierade eliten, framförallt i central och sydamerika, om man vill behålla makten. Det har nästan aldrig varit gynnsamt att som i Honduras utmana storbolagen och som i Zelayas fall höja minimilönen med 60 %. Det försvar för statskuppen som florerar bland liberala och högerapologeter som handlar om att skydda demokratin är ett bevis för det folkförakt högern ärver ideologiskt.
Varje maktkamp är även en kamp om språket, om definitioner. Det borde vara journalisternas sak att utmana de styrandes tolkningsföreträde.
Läsvärt: Nikolas Kozloff om Chiquita och Centralamerika. Democracy Now.
söndag 26 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
DU missar poängen. Chavez är USA-fientlig, därför att han är fientlig till USA oavsett vilken regim USA har. USA är inte Venezuela-fientlig, men vissa regimer i USA är fientliga till Chavez regim.
Detta kan du förstå om du lyssnar på Chavez tal på senare tid. Han föredrar Bush framför Obama, säger han, och orsaken kan bara vara en: Han vill inte ha samförstånd utan konfrontation med USA. Det är hans dedicerade fiende, hans bad guy. Liksom Hitler behövde Sovjetunionen.
Odysseus, du har missat en poäng. Republikanerna och demokraterna tillhör samma regim med exakt samma politik. Att vara emot denna regim är bara positivt och innebär inte att man är USA-fientlig.
Tvärtom, att vara emot denna regim innebär att man vill amerikanerna väl och önskar dem något bättre. Chavez är här en sann USA-vän.
Och självklart vet du att Chavez föredrar Obama som han både skakat hand med och gett boktips till.
Skicka en kommentar