Jag såg några minuter av Wallander-filmen Byfånen, innan jag bytte tillbaka till fotboll på en annan TV4-kanal. Det var då en scen med en man som var mycket förvirrad. Han höll bankpersonal gisslan. Men polisen lyckades inte riktigt förstå vad mannen pratade om. Det är en konst i sig att lära sig att prata med förvirrade människor.
Tunnelbanan är en intressant miljö där man ibland kan stöta på en del förvirrade människor. Häromdagen satt jag med ryggen mot en man som levererade en teori om Kennedy-mordet för en för honom okänd kvinna.
Han inledde ett samtal ungefär så här: - Den amerikanska kvinnan har förhindrat lösningen på Kennedy-mordet. Den amerikanska kvinnan har saboterat utredningen på Kennedymordet. Hon har gjort detta för att skaffa sig en maktposition.
Han sa detta helt allvarligt och med klar, lugn och tydlig röst. Han var naturligtvis inte helt ”klar” i huvudet (även om fungerande människor i samhället kan ha en del märkliga teorier om kvinnor och att kvinnor styr mannen: och att feminismen är något ont): orden och meningarna han säger är beviset, att han var förvirrad.
Den stackars kvinnan framför sade bara: - Jaha. Hon gav ingen mer respons. Jag vet inte om hon blev orolig, eller om hon blev irriterad. Hon satt kvar. Hon sade någon mening till senare, men som jag inte kunde uttyda. Men för den större delen av den här ensidiga diskussionen som varade i cirka sju-åtta minuter var hon tyst.
Han fortsatte nämligen, och lade till att även den europeiska kvinnan var inblandad i denna komplott.
Hade jag suttit där hade jag nog velat ställa lite följdfrågor(även om jag kanske nödvändigtvis inte gjort det). Inte för att retas med honom eller håna honom utan för att jag faktiskt skulle vilja veta ”hur tänkte du nu”.” På vilket sätt skulle den amerikanska kvinnan ha gjort detta, och vad är det i själva Kennedy-mordet som gör att kvinnan skulle kunna stärka sin maktposition. Var Kvinnan inblandad i mordet?
Mannen fortsatte att förklara: - På så vis har faktiskt den amerikanska kvinna mördat demokratin. Jag skämtar inte, det här faktiskt sant, sa han.
Det är inte alltid lätt att veta hur man ska bete sig med människor som är förvirrade, eller ger ett förvirrat intryck. Till att börja med: har vi en förmåga att tro att människor som pratar med andra är konstiga. Tystnad är den naturliga samröret med okända som inte har hundar eller bebisar. Men det finns liksom inget enkelt svar. Men människor behöver uppmärksamhet och bekräftelse. Människor är sociala varelser. Försummade människor riskerar naturligtvis att tappa fotfästet. Men hur går det till? Hur förhindrar man detta på bästa vis? Hur för man människor tillbaka? En sak man nog alltid bör göra, är att lyssna på vad de faktiskt säger.
Fotnot: Mannen var inte Pär Ström.
söndag 10 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
"mannen var inte Pär Ström"
Var det månne primitiv flockmentalitet och pennalism som föranledde detta oprovocerade påhopp?
Förvisso politiskt korrekt i vissa kretsar att hetsa mot Per Ström och andra som anser att verklig jämlikhet och lika mellan könen bör råda men icke desto mindre fascistoida tendenser du bör hålla dig för god för, debattera gärna och möt Pär Ström i sakfrågan istället.
Hehe Pär Ström bör hålla sig till sin kamp mot storebrorsamhället, det gör han bra. När han börjar tala genus blir det bara pinsamt.
Okej, Mia. Du kan ha en poäng. Men det ska inte tas allt för allvarligt det där.
Jag försökte skoja till det. Men det kanske var primitivt.
Skicka en kommentar