Finn Hur Många Fel Som Helst

Detta har några dagar på nacken, men Gudmundsson på SVD hittade en artikel som han gillade i en Västervikstidning. Det är en man som skriver om borgerlig kulturpolitik. Men beklagar sig mest över vänstern. (Notera hans uppradande av vänsterikonerna.)

Att vänsterregimer orsakar fattigdom och förtryck är oftast USA:s fel. Lenin, Hitler, Stalin, Mao, Castro, Lukasjenko, Chavez. Vänsterikonerna varierar så smått i typ och brutalitet. Fienden är alltid USA, Israel och den fria marknaden. Det är religiös fanatism förklädd till politisk och ekonomisk lära. Styrkan i brygden är avsevärd.

Borgerligheten har varit gisslan så länge att den börjat solidarisera sig med sina fångvaktare. Det blir viktigare att vara kompis med kulturskäggen än att driva sina egna uppfattningar.

Trycket är så stort att många borgerliga debattörer känner sig tvungna att i vilket fall nicka erkännsamt åt vänster. Hur många borgerliga debattörer har till exempel inte betygat sin beundran för Naomi Klein i stället för att helt enkelt konstatera att 90 procent av allt hon skriver i princip är lögn? Hur många erkänner inte mumlande att Marx - som haft fel i exakt allt - är en intressant tänkare?"

Japp det är synd om borgerligheten. Det är sant.

Sen läste jag en liten sak av låtsasliberalen Birgitta Ohlsson där hon skriver om vänsterpartiet:

De kämpar för att upplösa EU, bojkotta Mellanösterns enda demokrati och stödja Latinamerikas diktaturer. Vänsterpartiet får betyget icke godkänt i historia. EU skapades ur andra världskrigets aska och ruiner. Europas ledare insåg att ett nära samarbete och ömsesidigt beroende var enda möjligheten att förhindra nya krig. Tack vare EU har Europa åtnjutit fred, frihet och demokrati det senaste halvseklet.

Det må vara sant att EU i viss mån skapades som ett fredsprojekt inom delar av europa. Men efter andra världskriget har europeiska länder ockuperat och bombat andra länder och även byggt sina egna tortyrcentrum eller koncentrationsläger. Men det är klart: det var ju utanför europa. I obskyra länder i Afrika, Asien: där icke-vita människor bor. Sedan är det åter intressant att notera att hon faktiskt kallar Venezuela en diktatur. Ety: det är ju inte en diktatur.

Birgitta Ohlsson tillägger: Vi får aldrig glömma histo­rien och lärdomen om varthän alternativet till samarbete och solidaritet leder.

Men att bojkotta folkvalda palestinier är däremot helt okej? Hon menar att alternativet till samarbete och solidaritet leder till förtryck och kaos och fattigdom och terror? Som i Gaza?

Låt oss alla sjunga med Christer Sjögrens låt:

I’m walking down the street, my feet feel like dancing,
The people that I meet are smiling, romancing
It’s something in the air that makes it enchanting
This is the place for you and me
We’re a part of one big family

I love Europe