Gudmundson om vice-presidentkandidat Palin:
"Visst är hon kvinna, men inte enbart. Hon är, så att säga, ingen minoritetsrepresentant. Hon är heller ingen Hillary Clinton, utan någon man faktiskt skulle vilja ha som både granne, middagssällskap och chef.”
Gudmundson känner denna kvinna väldigt väl tydligen. Redan efter en vecka. Och efter att ha läst många artiklar ur US-amerikansk press kan man gissa. Han har fascinerats utöver det vanliga av denna osedvanligt komplicerade kvinna som är något så ovanligt som mer än bara kvinna. Så komplicerad att:
Sarah Palins person trotsar alla försök till beskrivning.
I meningen efter beskriver han henne:
Hon är skönhetsmiss och hockeymorsa, avhållsamhetsförespråkare med gravid tonårsdotter, kvinnlig guvernör i den manligaste av delstater, friluftsvän för oljeexploatering, elegant men lantis, vapenälskare och fembarnsmor. Och oändligt stolt över vad hon har åstadkommit – inte inkvoterad av något jämställdhetsombud, utan med hårda nypor och skinn på näsan.
För som vi vet är kvinnor annars för det mesta bara kvinnor: når de någonstans är de inkvoterade. Män blir ju aldrig inkvoterade av andra män. (Som om det inte är betydligt vanligare att det är en fördel att bara vara en man. Kvinnor måste alltid bevisa mer än män, men låt oss lämna det därhän.) Dessutom radar Gudmundson upp saker som tydligen ska föreställa motpoler som skönhetsmiss och hockeymorsa, elegant men lantis. Och friluftsvän? Nåväl. Hur som helst. Sarah Palin är en kvinna i Gudmundsons smak. Eller den bild av henne han fått serverad. Hon är mer än bara en kvinna.
Gudmundson beklagar sig över att ingen i alliansen lyckas slå så fort på bara en kväll. "...om man ser tillbaks på de två regeringsåren är det ingen av dem som kommit i närheten av det genomslag Sarah Palin fick på en enda afton." Men kanske säger det också något om hur demokratin och hur valrörelsen fungerar i USA. Mitåt: det säger en hel del. Det är lobbyismens demokrati, PR-demokratin framför andra. Den ur borgerlig synpunkt, riskfria demokratin.
Jinge skriver om samma sak, fast har en helt annan syn än jag på Gudmundssons ledare.
fredag 5 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar