Sådan Är Kapitalismen: Slummen Som Tillväxtbransch

I senaste Arbetaren läser jag en liten notis om en ny allt populärare form av turism. Slumturismen. Det är framförallt i de två jättelika slumområden Kibeira i Nairobi och Dahravi i Mumbai som detta sker. Man har där upptäckt att välbärgade resenärer gärna betalar för en tur i slummen, och fotograferar slummen och människorna som bor där så att man när man kommer hem kan berätta/skryta om att de besökt det värsta slumområdet. (Jag ser det framför mig. Man liksom delger sitt mod. De andra tittar på med beundrande blickar. "Att du vågade. Det skulle jag aldrig våga." Slumturisten ler lite. "Det var en kick. En adrenalinkick. Och bara man ger sig iväg med såna som kan sånt här, så är det inte så farligt.")

Många av dessa människor i slummen är annars överflödiga för kapitalismen. Vi talar nämligen om så många, att de inte ens behövs som en reservarmé för arbetskraften. När vi talar om kanske en tredjedel (enligt CIA 2002) av en potentiell arbetskraft så är frågan om hur hoppet om bättre liv eller längre liv ska kunna förverkligas. Det finns inga löften att ge till dessa människor. De är lämnade åt sitt eget öde, och överlever, nästan på ren jävelskap. Kanske kan SIDA sponsra något liberalt projekt som ska få människorna där att tro mer på sig själva. "Bara ni verkligen vill och kämpar, så kan ni bli precis det ni vill." De privilegierade fascineras ändå av dessa människor. De gör nytta på sitt sätt. En del av dessa människors fattigdom används som redskap för att människor i väst ska lätta på sina samveten; de skänker en viss summa till välgörenhet och kan åter se sig själva i spegeln och säga: " jag är inte ond, jag är en god människa". Och bland de privilegierade liberala och nyliberala människorna i väst anser man att det behövs större klassklyftor, lägre skatter och mindre offentliga utgifter för att öka tillväxten i världen och med hjälp av IMF och deras några hundra ekonomer gör man alltför att sprida denna visdom. Låt mig säga så här: om det är för att öka konkurrensen i slumturismen, så kommer de absolut att lyckas. Problemet är bara att man knappast kommer att se det som något speciellt exklusivt att besöka slummen till slut. Det är liksom bara att titta ut.