Så kan man ju göra, när man som liberal inte vill dela glädjen med andra människor när de river en mur och kan handla nödvändigheter och befria sig för en kort stund; man ställer sig frågan: Var fick de alla pengarna ifrån? "Få frågade sig varifrån de nyss så isolerade och utblottade Gazainvånarna fått alla pengar." Var inte palestinierna fattiga och utblottade? De ljög! Så kan man göra när man inte respekterar alla människors lika värde, man frågar: Hur kunde de handla? De kanske inte ens var isolerade? (Jag undrar om det är besvikelse över att de kunde handla, eller om det är glädje över att man på så här vis kan hävda att Israels blockad mycket väl kan fortsätta. De har ju pengar.) Man blundar för friheten, för överlevnaden, för desperationen.
Oh la la. Det kan inte vara lätt att kalla sig liberal och ogilla liberalism. Men så är det: för våra liberaler räcker inte liberalismen till för alla människor. Det är inte mat och vatten och skog som det måste hushållas med, utan liberalism tydligen.
Fotnot: Jag orkar inte ta reda på fler reaktioner. Jag är rädd att min helg förstörs av deras kalla hjärtan.
fredag 25 januari 2008
Så Reagerade Ett Par Liberaler När Deras Favoritmur Föll
Etiketter:
DN-Liberaler,
Fredrick Federley,
Israel,
Liberalism,
Palestina
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar