Och Så Får Vi Inte Glömma Världens Glömda Kriser

Många av världens kriser är glömda, eller ignorerade. Många av världens kriser har även att göra med krigens följder. De humanitära problemen kvarstår efter att kanonerna har tystnat. Läkare Utan Gränser har i år som tidigare listat tio glömda kriser.

Burma, Colombia, Central Afrikanska Republiken, Somalia, Zimbabwe, tuberkulos, undernäring (varje år dör alltså fem miljoner barn under fem år av undernäring), Sri Lanka, Tjetjenien. Och Kongo-Kinshasa. Det evigt oroliga Kongo, där hatet ibland sprids via radiovågor, likt det gjorde i Rwanda.

Kongo har ju haft ett oroligt krig, eller har. Där man beräknar att uppemot tre miljoner människor dog på grund av kriget mellan 1998 och 2003. (Vissa menar att kriget började 1996). Men det är fortfarande oroligt. I vissa regioner beräknas 1000 människor dö per dag på grund av våldsamheter och effekter av kriget. Kongo-Kinshasas förbannelse beror bland annat på att det är rikt på mineraler. Vissa förbättringar har skett, men än idag kan man alltså se hur landet drabbas av våldsamheter med flyktingfloder som följd. Anledningarna och motiven och teorierna om kriget är dock många fler. Det handlar om Rwanda, och folkmordet på tutsier. Det handlar om självförsvar. Om etniska krig. Det handlade om internationella krig att få bort en diktator. Komplicerat hur som helst.

Jag minns hur det i början av år 2003 diskuterades bland svenska politiker om ett eventuellt krig i Irak. Till en början var alla eniga. FN var vägledande. Men allteftersom det blev tydligare att ett krig verkade vara i faggorna, eftersom ingen kunde ta miste på vad den krigskåta Bush-administrationen ville, började vissa skruva nervöst på sig. Bo Lundgren var en av dessa. Han började felsurra om Rwanda. Jag hörde honom på TV. Rapport eller Aktuellt. I riksdagen var han inne på samma linje.
”…det har funnits tillfällen då FN inte agerat med samma beslutsamhet. De ohyggliga folkmorden i Rwanda kostade en miljon människor livet men då svek FN:s säkerhetsråd. Världen tittade på och gjorde ingenting.”

Bo Lundgrens jämförelse med Rwanda var häpnadsväckande. Men få reagerade. Jag försökte få in en insändare i dagens nyheter. Misslyckades. För i samma stund som han yttrade Rwanda som ett skäl för att rättfärdiga ett krig i Irak begicks enorma övergrepp i Rwandas grannland. Kongo, där den humanitära krisen var akut. Men ingen protesterade. Kongo-Kinshasa var helt enkelt inte på den västerländska (läs: USA) agendan.

I SVD står det en artikel om att konflikterna nu ökar. Peter Wallensteen, fredsforskare, säger att USA måste agera mer. Bli aktivare. USA är nyckeln. Jaså?

Nyckeln är ett alternativ till USA.