fredag 20 juli 2007

Dahlans Ord

"Be certain that Yasser Arafat's final days are numbered, but allow us to finish him off our way, not yours. And be sure as well that ... the promises I made in front of President Bush, I will give my life to keep." Så skriver gangstern och Fatahs egen krigsherre Mohammed Dahlan, i ett brev den trettonde juli 2003 till Israels försvarsminister Shaul Mofaz.

Dahlan, den korrupte gangstern och som är något av en palestinsk förrädare avslutar brevet med att krypa för Israel: "it remains only for me to convey my gratitude to you and the prime minister [Ariel Sharon] for your continued confidence in us, and to you all respect."

Striden mellan Hamas och Fatah i Gaza, var ju egentligen en strid mellan Hamas och delar av Fatah. Men vad det palestinska folket behöver är ett trovärdigt alternativ som i sanning kämpar för palestiniernas rent mänskliga rättigheter. Hamas vann valet delvis därför att det palestinska folket tappat tålamodet med Fatah och att man inte närmat sig etablerandet av någon egen stat.

Även om Hamas nuförtiden talar om tvåstatslösningen, talar palestinierna alltmer om enstatslösningen. I detta nu; i detta absoluta nu, ser det hopplöst ut för båda dessa alternativ. Men, ur ett historiskt perspektiv, kan man faktiskt inte utesluta något alternativ. Ingenting är omöjligt. Författaren till artikeln jag citerar ur ovan, är för enstatslösningen. För palestinerna har denna lösning, och detta alternativ växt fram som ett hopp ur ett hopplöst läge: vilken tvåstatslösning? Man ser muren och den alltmer uppstyckade Västbanken och frågar sig: när blir tvåstatslösningen av? Kan den bli av? Hur ska våra liv kunna bli så fria som möjligt?

Samtidigt undrar man om den kortsiktighet som ofta tenderar att prägla människans sätt att tänka och agera börjar märkas för Israel i så måtto, att den söndra och härska-taktik man haft blivit till ett problem, dels då alltmer palestinier börja tala om enstatslösningen, men framförallt eftersom man måste bli av med ett stort antal palestinier för att behålla den judiska majoriteten i Israel. (Om man så att säga ser dagens situation som en stat. ) På så vis behöver Israel en form av tvåstatslösning.

Inga kommentarer: